Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring barnlitteraturens pÄverkan och betydelse för barns syn pÄ genus. Jag undersöker Àven hur barn uppfattar karaktÀrer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag fÄr djupare förstÄelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lÀrare.Metod som jag anvÀnder mig av Àr av kvalitativ sort, vilket innebÀr att man försöker hitta sÀrskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger pÄ deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i Ärskurs 1 och Ärskurs 6, samt av lÀrare.Arbetets viktigaste resultat Àr att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur mÀn respektive kvinnor framstÀlls i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktÀr har undersökts. Detta har utförts med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalytisk metod, dÀr ett egenkonstruerat kodschema anvÀnts för att analysera det valda bildmaterialet.Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning pÄ medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjÀlp.HuvudfrÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt framstÀlls kvinnor respektive mÀn i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat?Hypoteser:-    MÀn kommer i framstÀllas i professionella sammanhang i högre grad Àn kvinnor, dÀr deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning. -          Kvinnor kommer i större utstrÀckning Àn mÀn medverka i form av statist i bild- samt receptreportage.Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och mÀn: kvinnorna som syns i tidningarna Àr fler Àn mÀnnen till antalet, men de förekommer klart oftare Àn mÀnnen inom kategorin statist i bildreportage..

Behandlas flickor och pojkar olika i den svenska förskolan? Eftersom de flesta barn i Sverige idag gÄr i förskolan sÄ har pedagogerna ett stort inflytande pÄ hur barn uppfattar sig sjÀlva och sin omgivning. Med genus som utgÄngspunkt var syftet med detta examensarbete att undersöka hur flickor och pojkar i förskolan bemöts av pedagogerna. Om det finns skillnader, görs skillnaderna medvetet, eller inte, och hur arbetar pedagogerna aktivt för att pÄverka de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhÀlle? PÄ en förskola gjordes under tvÄ dagar observationer och vid senare tillfÀllen intervjuer med sammanlagt nio pedagoger.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet pÄ tvÄ olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda pÄ hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolÄr sex Àr i skolan och pÄ fritiden, utifrÄn ett genusperspektiv pÄ vardera ort. Urvalsgruppen bestÄr sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolÄr sex, varav 73 pÄ landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet Àr ett omdiskuterat Àmne idag. MÄnga mÀnniskor har idag i allt större utstrÀckning en inaktiv livsstil. SkÀrmbundna aktiviteter sÄsom TV, DVD, dataspel etc.

Att motverka stereotypa könsroller Àr ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men Àven att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ genus. Arbetet bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa metoder dÀr vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att fÄ en djupare syn pÄ hur synen pÄ genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjÀlp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.Studiens resultat visar att pedagogerna pÄ den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke Àn i handling.

Studiens syfte Àr att utifrÄn barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barns konstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Studiens teoretiska referensram utgÄr ifrÄn barnens egen verklighet med utgÄngspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterat hos flickor respektive pojkar. Studien berör Àven hur barnen förhÄller sig till dessa könsnormer. Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studien omfattar förskolebarn pÄ tvÄ förskolor dÀr insamling av empirin har skett via videoobservationer. Det kan tolkas som att bÄde flickor och pojkars konstruktioner var kopplade till stereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a. robotar.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school?s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher?s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender.The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher?s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher?s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature?The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been KĂ„reland?s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children?s literature today, from a gender perspective.The teacher?s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka professionella hjÀlparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervÄld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjÀlpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrÄn vÄldsutsatta mÀn inom partnervÄld men Àven de övriga rollerna som kan uppstÄ inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: vÄldsutövande mÀn, vÄldsutövande kvinnor samt vÄldsutsatta kvinnor. Vi utgÄr frÄn professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benÀmning av rollerna inom partnervÄld och gör en analys utifrÄn ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs pÄ enheterna.Ansatsen Àr kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar pÄ en enhet som tar emot mÀn kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jÀmförs sedan med varandra för att fördjupa förstÄelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna pÄ de tvÄ enheterna skiljer sig frÄn varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar pÄ varför mÀns utsatthet utifrÄn vÄr erfarenhet Àr sÄ osynligt i samhÀllet. BenÀmning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna Àr ett av de mest intressanta resultat vi funnit, dÄ beskrivningarna av rollerna enligt vÄr uppfattning skiljer sig markant mellan de tvÄ enheterna..

Syftet med denna uppsats Àr att, genom en hermeneutisk och komparativ nÀrlÀsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gÀrning frÄn den bibliska berÀttelsen till romanen, samt vad som hÀnder med historien nÀr en kvinna fÄr ÄterberÀtta den. Materialet analyseras med hjÀlp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrÄn Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig Àmnat skriva en roman om Jesu liv och gÀrning, utan snarare om Marias liv och Jesu gÀrning. Marias version av ?allt det stora som hÀnde? prÀglas av ett intersektionellt förhÄllningssÀtt, bÄde nÀr det kommer till hennes egna och Jesus vÀrderingar, som strÀcker sig lÄngt utöver normen för den aktuella tiden.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Det finns mÄnga olika pÄstÄenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer Àr sÄ liten. Det Àr dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare fÄr göra sina röster hörda och berÀtta om sina upplevelser av hur det Àr att vara chef.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förstÄelsen för ungdomars attityder till sex. Den hÀr studien fokuserade pÄ ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, förestÀllningar och attityder. HuvudfrÄgan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jÀmförelse mellan pojkar och flickor respektive elever pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkÀtstudie med 116 elever i Ärskurs tre pÄ Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.

Varför köper vi idag skandaler? Och varför Àr det frÀmst den kÀnda kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis vÀcker skandaler uppmÀrksamhet, vilket handlar om vÄra tankar och kÀnslor, som dessutom handlar om medias nÀrmanden oss. Detta kan Àven ha att göra med synen pÄ den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan vÀcker detta mannens sexuella lust och andra sidan vÀcker det negativ uppmÀrksamhet.