I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

Genusdebatten Àr i allra högsta grad aktuellt i vÄrt samhÀlle. JÀmstÀlldhet Àr ett modeord och nÄgot de flesta vill skriva under pÄ. Som lÀrare Àr man en viktig del av jÀmstÀlldhetsarbetet dÄ inflytandet pÄ de barn man undervisar Àr stort. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka barns tanker om genus..

Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förvÀntningar pÄ barns sprÄk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanstÀlldes olika fiktiva meningar eller pÄstÄenden som skulle kunna vara uttalade av barn. PÄstÄendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger pÄ förskolan fick dem upplÀsta för sig en och en. De skulle dÀrefter ge sin spontana reaktion pÄ, efter varje fristÄende pÄstÄende, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar pÄ att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar pÄ pojkars och flickors sÀtt att uttrycka sig verbalt, bÄde vad gÀller ordval och meningens lÀngd, ur ett genusperspektiv..

Enligt LÀroplanen för förskolan ska flickor och pojkar oberoende av kön fÄmöjlighet att utvecklas utan begrÀnsningar av stereotypa könsroller. Dagligenmöter barn bilderböcker i förskolan och det Àr viktigt att vi pedagoger ÀruppmÀrksamma pÄ hur flickor och pojkar framstÀlls i böckerna. Vi har dÀrförvalt att studera ett antal bilderböcker som mÄnga barn kommer i kontakt medur ett genusperspektiv. Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur flickor och pojkarframstÀlls och se om vi kan utlÀsa nÄgra genusstereotyper. Vi har tittat pÄ hurmÄnga av karaktÀrerna som har varit flickor respektive pojkar, hur karaktÀrernabeskrivs utifrÄn utseende, egenskaper och aktiviteter och undersökt om vi kanutlÀsa genusstereotypa drag..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan stÀlla detta emot den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda pÄ detta gjorde jag undersökande fallstudier, dÀr ett flertal observationer har varit utgÄngspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar Àven att detta bemötande ej Àr i enlighet med den kursplan som pedagogerna pÄ förskolan skall följa..

Med vÄrt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvÀgledare arbetar utifrÄn ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebÀr och vilka verktyg och metoder de anvÀnder sig av för att inte vÀgleda utifrÄn ett traditionellt synsÀtt pÄ könsroller. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning och har utgÄtt frÄn intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare inom gymnasieskola. De rÄdande genusstrukturer som finns idag pÄverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vÀgledare fÄr en ökad medvetenhet, sÄ att de kan fÄ de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus pÄverkar oss inom alla nivÄer i dagens samhÀlle och dÄ Àven val av utbildning och arbete. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvÀgledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begrÀnsade av sin könstillhörighet.

Undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förstÄelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker Àven det kÀllkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sÀtta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen pÄ kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning anvÀnder vi oss av metoden kvalitativ intervju dÀr fyra personer ingÄr. Resultatet visar att vÄra informanter, som samtliga Àr pedagoger, anvÀnder sig av bilder pÄ olika sÀtt för att ge eleverna kunskaper pÄ olika nivÄer.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur flickor och pojkar blir bemötta vid mÄltidssituationerna i förskolan. VÄr metod Àr kvalitativ. Pedagoger pÄ tvÄ förskolor i södra Sverige har blivit observerade och intervjuade för att fÄ fram information och utifrÄn detta har vi analyserat och gÄtt igenom observationerna för att komma fram till ett slutresultat..

Mitt syfte Àr att visa elevers och lÀrares attityder till att anvÀnda IT i historieundervisningen utifrÄn undersökningens kontext och att se pÄ vilka sÀtt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att pÄverka lÀrandet. Uppsatsen kommer dÀrav att bidra till ytterligare förstÄelse och kunskap kring IT och lÀrande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielÀrare för att fÄ en djupare förstÄelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkÀter. Den av elevernas anvÀndning av IT som mest tillför lÀrandet nÄgot anser jag utifrÄn undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lÀttare sköta kommunikation mellan andra elever och lÀrare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna Àr mycket positiva till att anvÀnda IT i undervisningen men visar ocksÄ brister i elevernas medvetenhet kring kÀllkritik.

Följande undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare dÀr deras planering och utformning av historieundervisningen Àr i fokus. Hur tÀnker lÀrare kring historieundervisningen i de tidigare Ären, Ärskurs 1-3? PÄverkar elevgruppen lÀrarens val av metoder och hur tÀnker lÀrarna kring elevernas uppnÄende av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? FörfrÄgningarna syftar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och för att fÄ svar pÄ detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lÀrare som alla undervisar i nÄgon utav Ärskurserna 1-3 men Àven i samma rektorsomrÄde. En svÄrighet som pÄtrÀffades nÀr arbetet inleddes var att det inte i sÄ stor utstrÀckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare Ären.

Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Vi har skrivit ett arbete om genus och jÀmstÀlldhet i tvÄ förskolor. PÄ dessa tvÄ förskolor har vi gjort undersökningar med hjÀlp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollÀrare och barnskötare tillÀmpar genus och jÀmstÀlldhet i sina barngrupper. Med hjÀlp av litteratur och forskning har vi sedan sammanstÀllt hur förskolorna jobbar med Àmnet..

Syftet med uppsatsen Ă€r att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring anvĂ€ndningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar tvĂ„ klasser i grundskolans sjunde Ă„r och deras arbete med lĂ€sning av historiska romaner kopplade till hĂ€ndelser under andra vĂ€rldskriget. En studie av ett liknande projekt i tvĂ„ gymnasieklasser ingĂ„r i uppsatsen och utgör ett komparativt material. UtifrĂ„n detta analyseras i vilken utstrĂ€ckning historiska romaner Ă€r anvĂ€ndbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, bĂ„de ur elevers och lĂ€rares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus pĂ„ elevers inlĂ€rning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas nĂ€r man kompletterar lĂ€roböcker med historiska romaner.

I professionen förskollÀrare ingÄr ett jÀmstÀlldhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begrÀnsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förvÀntar sig olika saker av barn beroende pÄ om dem Àr pojkar eller flickor Àr det som skapar ojÀmstÀlldhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans vÀrld, det vill sÀga förskollÀrarna. Ett steg för förskollÀrarna att arbeta mot ojÀmstÀlldhet Àr att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen fÄ en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i verksamheten vid höglÀsningssituationer för att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollÀrare och den insamlade empirin analyserades utifrÄn ett genusperspektiv.