Syftet med arbetet Àr att presentera en handlingsplan för lÀrare som vill anvÀnda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanvÀva teorier om inlÀrning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lÀrobokstexter, minnet och hjÀrnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen Àr mÄlet att eleverna skall bli effektiva i sitt anvÀndande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlÀrning och förstÄelse i Àmnet historia..

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning.

Detta arbete Àr en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning pÄ en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda pÄ om deras bakgrund nÀmns i historieundervisningen. Jag har Àven intervjuat lÀrare pÄ samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar ocksÄ kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader pÄ hemmets och skolans historieförmedling vad gÀller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sÀtta fokus pÄ hur historia förmedlas till invandrarelever samt pÄ om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur förÀldrarna kan se pÄ historieundervisningen och vad som tas upp dÀr. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ förÀldrarnas relation till historia och hur den anvÀnds i hemmet. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀtundersökningen som vi skickade ut till förÀldrar vars barn gÄr i Ärskurs 4 pÄ tvÄ olika skolor. Sedan har vi ocksÄ intervjuat klasslÀrarna för att diskutera de svaren vi har fÄtt och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel pÄ vad förÀldrarna har svarat och göra en liten jÀmförelse mellan klasserna.

I dokument rörande jÀmstÀlldhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att frÀmja ökad jÀmstÀlldhet dels genom inarbetande av tydliga, innehÄllsmÀssiga genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i frÀmst samtliga programutbildningar men ocksÄ i sÄdana enskilda Àmnen som utgör grunden för fristÄende kurser, dels ocksÄ genom fortsatta riktade satsningar pÄ utbildning med specifik inriktning pÄ kunskap om genus. Genusperspektiv skall sÄledes integreras inom det AffÀrsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan dÄ genusperspektiv tillÀmpas inom Àmnet juridik och framför allt inom det affÀrsjuridiska omrÄdet? Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att besvara denna frÄga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel pÄ hur metoden kan tillÀmpas inom det affÀrsjuridiska omrÄdet. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfÀllen jag fört genusperspektiv pÄ tal, mötts av allt frÄn oförstÄende och skepsis till ren okunskap, men jag har ocksÄ mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sÀtter den mÀnskliga hjÀrnan i centrum. BerÀttade som metod i historieundervisningen presenteras nÀrmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att vÀva samman neurovetenskapens omrÄde med historiedidaktikens fÀlt. Metoden för uppsatsen bygger i första hand pÄ insamlad fakta frÄn olika forskningsomrÄden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger pÄ en diskussion som sammanstÀller forskningen och ger förslag pÄ hur forskning kring hjÀrnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

Syftet med denna uppsats Àr att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lÀrobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen Àr att se om den Àr mer jÀmlik Àn sin föregÄngare Den levande litteraturen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken pÄ hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte Àr nÀmnvÀrt mer jÀmlik Àn Den levande litteraturen..

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fÄtal lÀrares resonemang kring att anvÀnda historisk film i sin undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk utgÄngspunkt.Undersökningen visar att lÀrare har olika skÀl att anvÀnda sig av spelfilm nÀr de undervisar i historia, och att de ser olika pÄ spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha nÄgon hjÀlp och stöttning av styrdokumenten nÀr det gÀller hur de skulle kunna anvÀnda alternativa lÀromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan anvÀndas som ren underhÄllning, men Àven för att hjÀlpa till att skapa ökad inlevelse och ökade fÀrdigheter i historieÀmnet.Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning.

Mitt examensarbete utgÄr frÄn mina praktiska erfarenheter av att anvÀnda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvÀrderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berÀttelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken Àr mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden ÄskÄdliggörs och dels av en enkÀt dÀr eleverna ger sin syn pÄ undervisningssÀttet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver Àven de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Statistiska undersökningar visar pÄ att det Àr vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel pÄ sin fritid. DÀrför fokuserar studien pÄ att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan anvÀndas i historieundervisningen pÄ högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrÄn Àr bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar pÄ att kommersiella historiska datorspel kan anvÀndas som ett komplement till historieundervisningen dÄ det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrÄn teorierna om de olika inlÀrningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit Àr de som spelar dessa datorspel mÄste förhÄlla sig kritiska till datorspelens historiebruk dÄ de frÀmst Àr framstÀllda i ett kommersiellt syfte..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka tvÄ olika lÀromedel i engelska för Ärskurs 9 utifrÄn ett genusperspektiv och hur vÀl lÀromedlen relaterar till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsfrÄgor. VÄra frÄgestÀllningar Àr Hur framstÀlls kvinnor och mÀn utifrÄn ett genusperspektiv? och Hur relaterar lÀromedlen i engelskundervisningen till de jÀmstÀlldhetsfrÄgor som tas upp i LGR11?Vi utgÄr ifrÄn socialkonstruktionism och genusteori och sammanlÀnkar dessa i begreppet doing gender. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys tillsammans med den sÄ kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa tvÄ böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av mÀn och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av bÄda könen.

Syftet med vĂ„rat examensarbete har varit att göra en lĂ€romedelsanalys ur ett genusperspektiv i Ă€mnet religion. Vi har studerat tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till grundskolans senare Ă„r och tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i lĂ€romedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten Ă€r större i lĂ€romedlen för gymnasiet uppnĂ„r det inte den genusmedvetenhet som vore önskvĂ€rt..

Jag har valt att som examensarbete kritiskt studera arkitektur och industridesign ur ett genusperspektiv för att dÀrigenom hitta frÄgestÀllningar som skapar nya tolkningsprocesser och tankesÀtt i skapandet av byggnader och produkter..