Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Studien beskriver och analyserar nÄgra pedagogers syn pÄ likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleÄldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med verksamma pedagoger. FrÄgestÀllningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild Àr svÄrare att upptÀcka Àn hos pojkar. Detta beror pÄ att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels Àr anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Uppsatsen syftar till att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur manliga och kvinnliga författare beskrivs och det utrymme de fÄr i tvÄ antologier för gymnasiet. Uppsatsen brukar tvÄ analysmetoder, den kvantitativa metoden anvÀnds dÄ antal omnÀmnda författare anges i siffror, och kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning anvÀnds vid undersökningen av hur manliga och kvinnliga författare beskrivs. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare marginaliseras medan de skrivande mÀnnen Àr mÄnga till antalet och fÄr stort utrymme. Studien visar vidare att mÀnnen beskrivs med högre vÀrderade epitet Àn kvinnorna. Adjektiv som furstlig och mÀsterlig Àr vanliga nÀr det gÀller beskrivandet av mÀn, medan beskrivningen av kvinnliga författare Àr deras biografi, privatliv och verk i fokus..

Syftet med min uppsats har varit att ta reda pÄ om pojkars och flickors lÀsförmÄga skiljer sig Ät under Ärskurs ett. Jag har observerat elevernas lÀsnivÄ, lÀshastighet och lÀsstrategier. DÀrefter har jag stÀllt intervjufrÄgor för att undersöka deras lÀsförstÄelse samt tolknings- och reflektionsförmÄga.Resultatet har jag analyserat och jÀmfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda pÄ elever frÄn Ärskurs tre och uppÄt. Syftet var att undersöka om skillnaden i lÀsförmÄga mellan pojkar och flickor finns redan frÄn Ärskurs ett eller om skillnaden uppstÄr senare.Resultatet visar inte pÄ nÄgra större skillnader mellan pojkar och flickors lÀsförmÄga i Ärskurs ett. DÀrav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors lÀsförmÄga uppstÄr senare..

Syftet med uppsatsen Àr att studera ett eventuellt samband mellan rörelse och lÀslust i ett genusperspektiv. En enkÀtundersökning har dÀrför genomförts pÄ 262 elever i Ärskurs fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts pÄ fem skolor i tvÄ kommuner. En enkÀtundersökning har valts för att syftet krÀver svar frÄn mÄnga respondenter. Resultatet av undersökningen visar att rörelse och lÀslust har ett visst samband.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som Àr i majoritet pÄ programmet.Resultaten visar att representationen av det kön som Àr i minoritet Àr högre pÄ bilderna Àn den faktiska representationen pÄ programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar portrÀtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sÀnder ut Àr att tjejer och killar bör vÀlja, om inte olika program sÄ olika inriktningar. Ett exempel som visar detta Àr Barn- och fritidsprogrammet dÀr det nÀstan uteslutande Àr tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer dÀr sport och friskvÄrd Àr inblandat..

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O?Neill?s play Long Day?s Journey into Night with Lars Noréns Natten Àr dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of ?queer leakage? (as defined by prof.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.

Skolan Àr en viktig arena för att frÀmja barns lÄngsiktiga hÀlsa samt att elever ska uppleva idrott och hÀlsa undervisningen som nÄgot positivt. UtifrÄn denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrÄn ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolÀmnet idrott och hÀlsa. Studien byggde pÄ tvÄ fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i Ärskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration frÄn systematisk textkondensering.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.

I en fallstudie som Àr tÀnkt att utgöra en del av en större utvÀrdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende mÄluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd pÄ brukarnas upplevelse av behov, förvÀntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjÀlp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkÀter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. SÀrskilt dÄ det gÀller psykisk hÀlsa, rÀdsla och sjÀlvförtroende men Àven för andra problemomrÄden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förÀndring som skett pÄ individnivÄ Àr att det fysiska vÄldet har upphört.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktÀrer framstÀlls utifrÄn ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera Àr tre av Tove Janssons berÀttelser om Mumintrollet och hans vÀnner som utgavs för första gÄngen 1948, 1954 och 1970, trots detta sÀljs de fortfarande i stor utstrÀckning och utlÄnas frekvent pÄ bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt Äterkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att fÄ reda pÄ hur kvinnliga respektive manliga karaktÀrer beskrivs med hjÀlp av bÄde inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och kÀnslomÀssigt engagemang Àr nÄgot som tillskrivs de kvinnliga karaktÀrerna medan de manliga karaktÀrerna Àgnar sig Ät sig sjÀlva, Àr eller vill vara modiga. NÀr karaktÀrera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..