Innovationer och innovationssystem har pÄ senare tid fÄtt en allt viktigare roll i synen pÄ vad somfrÀmjar ekonomisk tillvÀxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster dÀr kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som frÀmst sysselsÀtter mÀn som anstÀllda fÄr majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland Àr HÀlsoteknik etts.k. prioriterat tillvÀxtomrÄde och dÀrmed mottagare av dessa medel.

Det jÀmstÀllda samhÀllet grundar sig i mÄlsÀttningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhÀllet och egna liv. Ett samhÀlle som bjuder lika möjligheter oavsett kön Àr beroende av en fysisk miljö som tillÄter detta. För att nÄ dit mÄste den fysiska planeringen vara medveten och ta hÀnsyn till mÀnniskors olika erfarenheter. Planeringen mÄste ta ett ansvar och erkÀnna att det existerar ojÀmlikheter och jobba för att motverka dessa istÀllet för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den hÀr uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat dÀr vi Àr för att sedan göra en översiktlig genomgÄng av teorier och begrepp som Àr viktiga för att kunna skÀrskÄda planeringen med ett genusperspektiv.

Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Det hÀr examensarbetets syfte var att fördjupa förstÄelsen kring Ätta förskollÀrares synsÀtt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. DÀrutöver Àr avsikten att bidra till ökad insikt om förskollÀrares arbete för att frÀmja jÀmstÀlldhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. DÀrefter fördjupas barnens villkor i den fria leken. Intervjuer dÀr Ätta utbildade förskollÀrare i tvÄ olika verksamheter deltog, anvÀndes som metod. BÄda verksamheterna Àr kommunalt drivna utan specifika inriktningar.   I studiens resultat framgÄr olika faktorer som visar att de Ätta intervjuade förskollÀrarna ibland var av olika uppfattningar och Äsikter Àven dÄ de arbetar pÄ samma förskola eller förskoleklass.

 Genus i förskolan anser vi Àr intressant eftersom det Àr ett aktuellt Àmne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit lÄngt i arbetet kring genus, dÀrför ansÄg vi att det skulle bli intressant att gÄ ut pÄ olika förskolor och observera hur det egentligen sÄg ut. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet Àr Àven att undersöka hur pedagogernas uppfattning Àr om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras instÀllning Àr till genus i förskolan. De metoder vi har valt Àr observationer och skriftliga frÄgor till pedagogerna för att nÄ ett resultat som svarar mot vÄrt syfte.VÄrt resultat visar att pedagogerna pÄ de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nÀmna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet.

Detta Àr ett examensarbete som Àmnar undersöka hur svensklÀrare ser pÄ genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie dÀr fem svensklÀrare bidragit genom intervjuer. Syftet Àr att undersöka hur svensklÀrare ser pÄ att jobba utifrÄn ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgÄr jag ifrÄn tre essentiella frÄgor: Hur ser svensklÀrarnas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet ut i förhÄllande till vÀrdegrunden?, Vilka hinder möter svensklÀrarna som efterstrÀvar att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv?, Vad anser svensklÀrarna om att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv i en mÄngkulturell skola? UtifrÄn styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna vÀljer att definierar begreppet ?jÀmstÀlldhet?. DÀrefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrÄn fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och LÀraren.

Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krÀvs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet bÄde i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lÀr sig av den kultur och det samhÀlle de vÀxer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig pÄ genus inom förskolan har fokuserat pÄ barns lek i inomhusmiljön. DÀrför Àr det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka barnens lek pÄ fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlÀgga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus.

Denna studie visar hur kÀrlekspar skiljer sig i interaktion och presentation av relationen/partnern pÄ socialamedier. Skillnaderna tycks bero pÄ att mÀnnen och kvinnorna interagerar utifrÄn förestÀllningar om maskulinitet och femininitet. Studien visar att kvinnorna Àr mer aktiva Àn mÀnnen pÄ sociala medier, samt att de uttrycker ett större behov av att presentera relationen online. De tolkas dÀrför i enlighet med den rÄdande genusordningen som relations-orienterade i sin interaktion. MÀnnen framstÄr som oberoende och autonoma i deras anvÀndande av sociala medier och tycks inte visa nÄgot intresse för att presentera relationen.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som anvÀnder sig av digital teknik i vardagen pÄ förskolan. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn pÄ en förskola och vid ett senare tillfÀlle intervjuade vi barnen pÄ förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vÄr studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus pÄ digital teknik Resultatet av vÄr studie visade att bÄde leken och anvÀndandet av den digitala tekniken skiljer sig Ät mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad barn i elvaÄrsÄldern har för tankar om vad som Àr viktigt i livet. Vi har belyst Àmnet ur ett genusperspektiv..

Idrott, och i synnerhet klÀttring, har lÀnge varit dominerat av mÀn och förknippas ofta med manlighet. DÀrför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förstÄelse för klÀttrande kvinnors syn pÄ prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klÀttrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den frÀmsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klÀttringen.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frÄgar Àven vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen anvÀnder naturens material. Dessa frÄgor studeras utifrÄn ett genusperspektiv. I studien tar vi Àven del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek pÄ naturförskolan med fokus pÄ genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet Àr observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de tvÄ pedagoger som har hand om uteverksamheten pÄ naturförskolan. Studien visar att barnen anvÀnder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur huvudkaraktÀrerna i tio barnböcker rent sprÄkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jÀmförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes Àven likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut pÄ att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: kÀnslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat pÄ de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat pÄ alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner.