JÀmstÀlldhetsfrÄgan Àr ett aktuellt Àmne i skolan och samhÀllet. Barn och ungdomar pÄverkas och influeras av familj, kamrater, media och skolans förhÄllningssÀtt till jÀmstÀlldhet. Med de tankarna i bakhuvudet har vi valt att fördjupa oss inom genusvetenskapen. Vi har observerat lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot sina elever ur ett genusperspektiv pÄ skolor i södra Sverige. Resultaten vi har kommit fram till skiljer sig, i vissa fall, frÄn litteraturen.

Syftet med denna studie har varit att studera vad pedagoger i förskolan förmedlar till pojkar och flickor, utifrÄn ett genusperspektiv. Könsperspektivet Àr centralt i förskolans lÀroplan. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger i förskolan Àr medvetna om vilka vÀrderingar och attityder de förmedlar till barnen. I litteratur delen beskrivs hur genus skapas utifrÄn pedagogernas förvÀntningar pÄ barnen och hur miljön runt dem ser ut. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och observerat tre förskoleavdelningar i södra Sverige med hjÀlp av videokamera kompletterat med anteckningar.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Titel: Lantisen som blev partiledare och nÀringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstÀderna, Stockholm, Göteborg och Malmö frÄn Ären 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgÄr ifrÄn stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förvÀntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrÄn tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och jÀrnlady. DÄ medierna Àr en viktig arena för politisk kommunikation Àr det av vikt att Àven titta pÄ den politiska kommunikationens system utifrÄn ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Tidigare forskning visar att lÀromedel har en normskapande effekt hos elever. Ett forskningsomrÄde som ofta belyses Àr genusaspekten och en kontinuerlig granskning av hur lÀromedel framstÀller jÀmstÀlldhetsfrÄgan behövs. Den hÀr studien har undersökt tre lÀroböcker ur ett genusperspektiv med utgÄngspunk i Hirdmans teoretiska ramverk. Studiens syfte Àr att undersöka hur könskonstruktioner representeras i moderna lÀroböcker. Genom en bildanalytisk tolkning av lÀroböckerna har jag i uppsatsen kunnat dra ett antal olika slutsatser.

This study examines if men and women have different conflict resolution styles in different situations. There are several studies in this area, but the results are contradictive and they don?t take consideration to the context. The study is an explorative, quantitative examine in the form of a self-report questionnaire, where different scenarios are described. These scenarios are based on the parts of the context that this study focuses on; the relationship to the other part, the perception of treatment and the place where the conflict occurs.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta Àmne Àr att vi under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser pÄ att pedagogerna gör skillnad pÄ pojkar och flickor vad det gÀller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vÄr litteraturbakgrund kunde vi utlÀsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vÄrt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes nÄgon skillnad i bemötande genom kroppssprÄk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

Sammanfattning I denna uppsats har jag har valt att fokusera pÄ hur film anvÀnds i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i Ärskurserna 7-9. Tanken Àr att belysa hur film anvÀnds som redskap och komplement i undervisningen och pÄ vilket sÀtt filmen följs upp. Undersökningen har visat att anvÀndandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, dÄ detta i mÄngt och mycket kan ge en djupare förstÄelse och inblick i mÀnniskors livsvillkor och samhÀllets förÀndringar genom historien. Men det Àr sjÀlva uppföljningen och bearbetningen av filmen som Àr avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jÀmföra pedagogers avsikter i sin sprÄkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var Àven att med denna jÀmförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolÄr 4-6, genomförts. DÄ bÄde observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tÀnker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhÄller sig ovanstÄende tvÄ frÄgestÀllningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade pÄ relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.

Denna undersökning gjordes under en veckors tid pÄ tvÄ gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lÀrare och elever se hur de upplever Àmnet idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv, samt att jÀmföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vÄr bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.Resultatet visar att lÀrare tror sig behandla tjejer och killar pÄ olika sÀtt, medan elever inte upplever det sÄ. DÀremot upplever eleverna att undervisningen Àr upplagd för killar genom de aktiviteter som anvÀnds. Detta anser inte lÀrarna som istÀllet tycker sig variera undervisningen och nivÄanpassa den - nÄgot som eleverna inte tycker att lÀrarna lyckas med..

En skola för alla Àr en plats dÀr alla elever ska kunna kÀnna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jÀmstÀllt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer nÀr det gÀller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger frÄn en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frÄgestÀllningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien pÄvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska lÀroböcker i Àmnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framstÀllts i svenska historiska lÀroböcker under en tidsperiod mellan Ären 1900-2010. FrÄgor som stÀllts Àr i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förÀndring med tiden? Kan en Àndrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framstÀllningen som regenter finns det? Hur förÀndras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de lÀroböcker som har granskats Àr varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i lÀroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

Syftet med studien var att analysera bistÄndsutredningar utifrÄn ett genusperspektiv för att undersöka om det finns nÄgra skillnader bÄde sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt utifrÄn kön. VÄrt gemensamma intresse för genusfrÄgor och socialt arbete för individer med funktionsnedsÀttningar Àr anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjÀlp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens empiri bestÄr av bistÄndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angÄende ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrÄn en relativt stor kommun.Resultatet visar att sprÄket i bistÄndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar.