Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har.

Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den härundersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna ochfysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet harför eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutomgjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböckersom fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon störrebetydelse i sammanhanget.

This study is about gender in classroom situations. The purpose is to examine if gender still exist although the government has educated gender teachers. I have been observing students during lessons and taken notes on teacher´s comments, which analysed. I have come to the conclusion that the students are awase of the power roles conserning gender and gender. In this classroom the heteronormativity still is a common phenomenon.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå gitarrundervisning ur ett genusperpektiv. Fyra gitarrlärare på en kulturskola i Norrland intervjuades. Intervjuerna skrevs sedan ner ordagrant och analyserades, och i den processen bildades tre nyckelbegrepp som också var kopplade till studiens forskningsfrågor. Resultaten diskuteras sedan i relation till tidigare forskning. I diskussionen förklaras att tidigare forskning indikerar på att fler tjejer än killar väljer att spela gitarr, oavsett ålder medan denna studies informanter beskriver att könsfördelningen bland deras elever är ganska jämn när de är yngre, men att i senare delen av högstadiet och i gymnasiet är det fler killar som spelar gitarr.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader som finns, mellan två förskolor, i hur pojkar och flickor tänker om leken. Den ena förskolan hade som fokus att arbeta med språk och matematik på ett lekfullt sätt, den andra förskolan använde i sitt arbete en medveten Genuspedagogik. I studien har barns upplevelser och tankar varit den centrala utgångspunkten och behandlats som det korrekta. Vi valde kvalitativ intervju som metod och genomförde intervjuerna på de två olika förskolorna vid fyra tillfällen. Underintervjuerna användes en diktafon.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga.

The purpose of this essay is to find out how gender upholds in a classroom, both by students as well as the teacher. The procedure has been to observe the relationship between students and also the teachers. The observations is analysed according to theories of gender and a discussion about why gender is maintained follows. The conclusion of the result is that gender is being preserved in different ways, but also the contrary ? students and the teacher oppose it.

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar.Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka..

Studiens syfte är att synliggöra hur olika former och uttryck av maskuliniteter konstrueras i en kommunikativ undervisningssituation. Således fokuserar examensarbetet tre lärares kommunikation med elever i en specifik undervisningsmiljö. Vidare består intentionen med studien att diskutera den miljöspecifika genusjargongen på ett samhälleligt och strukturellt plan. Detta kopplat till en genuspedagogisk diskussion. Examensarbetet är en kvalitativ studie vilken innefattar två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, ett val grundat på uppsatsens innehåll och syfte. Studiens resultat beskriver en hegemonisk maskulinitet som överordnad övriga maskulinitetsuttryck, vilka yttrar sig genom heteronormativitet, förlöjligande samt ett könsstereotypt förhållningssätt och kategoriserande.

Vårt syfte med denna studie var att få en inblick och förståelse för hur små barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns någon skillnad mellan två förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde därför att utföra vår studie på en traditionell förskola samt på en I ur och skur-förskola. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla.

Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares föreställningar och förhållningsätt kring genus. Samt skolans syn på begreppet och vilka faktorer som påverkar arbetet kring genus. Vår huvudfrågeställning är: ? Vilka föreställningar har lärarna kring genus och hur förhåller sig de till detta? Våra underfrågor är: ? Vilka svårigheter anser lärare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges åt Genuspedagogik i skolan för läraren? Vi har utgått från Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lärare anser att genus är ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar väldigt hårt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

The education curriculum states that one of the tasks for schools and preschools are to promote gender equality by discouraging traditional gender roles. Gender equality is therefore a part of the fundamental values of the education system. In order to be able to work with the issue of gender equality, the employees need help and further education. Therefore some schools and preeschools contact a teacher specialized in gender equality work.In this essay I have chosen to do a field study of such a teacher at work during different workshops with nurses and teachers. The aim is to examine how she discusses gender ideas and what discussions arises from the meetings with the attendents.

The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum.In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds.In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator?s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms.