Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets Genusordning.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets Genusordning.

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar:-          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda?-          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter?-          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön?-          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet? Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv.

Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen Genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets Genusordning.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets Genusordning.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna synbygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur kvinnor och män representeras och framställs ur ett genusperspektiv i de sångtexter som används som läromedel i sångundervisning av musiklärare på högstadiet. Materialet består av 50 sånger och är hämtat från verksamma musiklärare på åtta olika högstadieskolor belägna i södra delen av Norrbotten. Den genomgående metoden är en textlig innehållsanalys där en kvalitativ inriktning med inslag av kvantitativa metoder legat till grund för studiens genomförande. Resultaten har analyserats i förhållande till genusteorins begrepp om normer och en Genusordning där mannen står som norm och kvinnor och män tillskrivs motsatta egenskaper. Studiens resultat kan i stort sägas bekräfta tidigare läromedelsforskning inom området som visar att en manlig norm ofta är dominerande i läromedel och att kvinnor och kvinnors erfarenheter i många fall osynliggörs eller ges mindre utrymme.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är Genusordningen.

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­?1965 is in focus in this master ?s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksfo?rbundet fo?r sexuellt likabera?ttigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940.

I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och Låt den rätte komma in analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa Genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus.

Den här uppsatsen undersöker hur jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras på ledarplats. Undersökningen består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mäter antalet artiklar under perioden 16 april ? 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att närmare visa på vilket sätt de undersökta tidningarnas ledartexter förhåller sig till jämställdhet, feminism och kvinnoorganisationer.

Sjuksköterskeprofessionen har ur ett historiskt perspektiv varit ett kvinnoyrke. Kvinnor till skillnad från män tillskrivs vårdande som egenskap, då stereotypa föreställningar och attityder finns om att kvinnor är mer omsorgsfulla än män. Manliga sjuksköterskor tenderer att söka sig bort från omvårdnadsområden med nära omvårdnad till omvårdnadsområden som kräver medicinteknisk kunskap och fysisk styrka. Manliga och kvinnliga sjuksköterskor har olika förutsättningar i vårdandet som orsakas av deras könstillhörighet.Syftet var att belysa om och i så fall hur manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet relaterat till deras könstillhörighet.Litteraturstudie har använts som metod. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.