Utifrån två pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg är syftet med studien att söka svar på frågorna om hur elevers språklärande synliggörs samt vilka förutsättningar som ges för elevers språklärande. Studien är en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen användes triangulering och de datainsamlingstekniker som användes var deltagande observationer, informella samtal med både elever och lärare samt en fokusgruppintervju med lärare. Resultatet visar att elevernas språklärande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga läspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala läspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsättningar, inom olika områden, ges för elevers språklärande.

I dagens samhälle har många kundföretag problem med datalagringen vilket beror på att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. När kundföretagen började använda sig av virtualisering så expanderade även datastorleken. I samband med att datastorleken växte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad på en central plats som en serverhall och vara överskådlig.Studien utfördes på tre sätt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. Därefter kontaktades företag som använde olika lösningar för datalagring. Nästa steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag använde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gång upptäcktes olika lösningar på problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjälp för olika sceners känslolägen i en musikdramatisk komposition. Med fokus på hjälpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess från libretto till den färdiga föreställningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planläggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gång..." framfördes fem gånger under tiden 7?9 februari, 2013.

Detta examensarbete har genomförts på Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Arbetet är en del av ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Math.se. Målet med samarbetet är att skapa och underhålla en hemsida för webbstöd i kursen Linjär Algebra. Genom åren har det upptäckts att det finns en problematik i många studenters inlärning av kursens teori. Detta beror på att det är svårt att undervisa något som berör fler än två dimensioner på en tvådimensionell tavla eller papper.Examensarbetets syfte var att utveckla grunden för en produkt som hjälper till att öka förståelsen hos studenter som läser linjär algebra.

This essay is a narrative analyze of the computer game Halo. The purpose of the essay is to see what function the narrative elements have in a computer game of the action genre. The analyze is done with a neo-formalistic approach according to the theory of David Bordwell and Kristin Thompson. The choice of game was based on it's positive reviews mentioning the story. The essay tries to give a picture of research in the field and researchers views on narratives and computer games.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlärningsmiljö samt beskriva pedagogers syn på lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag använt mig av frågeställningarna: I vilken funktion används lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen på lekens funktion i lärandet? Hur kan lek användas i undervisningen för att utveckla lärande? Studien är utförd på två skilda skolor i Norrbotten där kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i årskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade på pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen på barns lek i lärarutbildningen har varierat genom åren, men från 1980-talet och framåt fått en större plats i svensk pedagogik.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Genom att jag har samlat in empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer av sammanlagt två pedagoger och fyra barn på två olika förskolor, har jag undersökt vad barn och pedagoger anser om uteförskolor respektive inneförskolor. Sedan har jag jämfört uteförskolan med inneförskolan samt granskat deras fördelar och nackdelar ur ett pedagogiskt perspektiv..

Syftet med studien är att få inblick i pedagogers tankar om lässtundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lärande i förskolan. Men även vilka tankar de har om hur man genom att använda skönlitteratur på ett aktivt och pedagogiskt sätt kan stimulera barns utveckling och lärande.  I studien ingår kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt på förskolorna och vi förde fältanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lässtunden, arbetssätt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. Utifrån studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att högläsning och skönlitteratur har en given plats på förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur är viktigt.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

Det här arbetets syfte är att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad är UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lärare i årskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att påvisa att det både är kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lärare har en positiv attityd till Utbildningsradion..

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framställs, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lärande i litteraturen och i fallstudien. Därför ställs frågan: Hur framställs för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lärande? Metoden som har använts är en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det både finns svårigheter och fördelar med att använda bilder som stöd. Den främsta svårigheten är att bilder tolkas utifrån personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stämmer överens med textens innehåll kan bilden förvirra samt försämra koncentrationsförmågan ytterligare.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor.