Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett Genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om Genushistoria, Genus i förskolan samt relationskompetens.

Jämställdhet är en stor fråga i dagens samhälle. Det har varit många diskussioner om att pojkar tar mer plats i skolan än flickorna. Syftet med denna studie var att undersöka hur några utvalda pedagoger aktivt bemötte pojkar och flickor utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Målsättningen var att synliggöra om det var någon skillnad på hur pedagoger beter sig gentemot pojkar och flickor. För att ta reda på detta observerades lärarledda klassrumssituationer med fem olika pedagoger samt med kompletterande intervjuer, där pedagogerna fick svara på frågor som byggde på tidigare forskning och litteratur kring jämställdhet, Genus och könsbeteende i skolan.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris kopplat till kropp-själ, ur ett Genusperspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i Omvårdnad. 15 högskolepoäng .Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris ur ett Genusperspektiv kopplat till människodimensionerna, kropp-själ. Metoden som används är sökning av relevant litteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativa artiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001).

På 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet Genus kom att bli benämningen på det sociala könet. Forskare idag menar att det inte är en slump att kvinnor oftare än män väljer yrken som kräver en högre social kompetens, då könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses män vara bättre på abstrakt matematik medan kvinnor har lättare för att använda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utsträckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vårt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare åt när det gäller att ta till sig revisionsinformation?.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, Genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers Genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsutbildningar vänder sig främst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom ämnet många gånger är vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och därmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhället medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det är viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhället.Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.

Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle. Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på. Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort. Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om Genus..

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes Genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett Genusperspektiv, som bilder och metaforer.

I denna uppsats undersöks konstruktionen av ett förmodat nytt maskulinitetsideal kallet ?den nye mannen? i svensk medias rapportering av politiker. Uppsatsen har utgått ifrån teorier om Genus och maskulinitetsteorier från bland annat R.W. Connell, Michael S. Kimmel och Yvonne Hirdman kombinerat med teorier om konstruktionen av ?den nye mannen? från Marie Nordberg.

Bakgrund: Omvårdnadsforskning med Genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett Genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, Genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på Genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom Genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt.

Following essay discusses the possibilities of using a gender perspective when studying local governance within a Swedish context. Governance is an international concept used to describe a more lose, informal and network based way of doing politics The main purpose for conducting this essay is that traditional theoretical frameworks used in the study of local politics are not enough to fully conceptualize the complexity of our changing political environment.After a broad summing up of what had been done in the recent decades within Swedish political science on the topic of local politics and gender I came to the conclusion that so far nothing had been written on governance. The next step was therefore to conduct a pilot study to cover the subject matter of governance and gender. The study was based upon interviews with five female politicians in Malmoe city.Results showed that governance, in terms of informal networks did exist, and had influence over the local politics. Some of the networks were male dominated.

Syftet med detta examensarbete är att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte på en grundskola samt intervjuade två av lärarna som ingick i arbetslaget. Med hjälp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och Adelswärds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser på att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehållslig samtalsdominans.Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att några av lärarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gång. De samtalsroller som uppfylldes var urspårare, underlättare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar även att den läraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehållsliga samtalsdominansen.