Detta examensarbete innefattar Montessoripedagogikens skapande och utveckling samt en beskrivning av Montessorimaterielen men även förtydligande av begreppet Genus kopplat till förskolan. Syfte med detta arbete är att ur ett Genusperspektiv beskriva Montessorimaterielens användande under arbetspassen på en Montessoriförskola. De empiriska undersökningarna utfördes under fem veckor på en avdelning med 21 barn i åldrarna 3-5 år. Tre pedagoger har även ingått som informatörer i undersökningen. Metoderna som användes var strukturerade intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmängiltig uppfattning kring vad som kännetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet på ett sätt som tycks förutsätta att så är fallet. Skillnader i uppfattningar och föreställningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till Genus och ålder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet från en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkätundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkäten finns skillnader som är möjliga att relatera till Genus eller ålder. Fallstudien, som geografiskt sett avgränsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jämförande diskursanalyser där åtta olika respondentgruppers svar på åtta olika frågor har studerats och jämförts med varandra. Jämförelserna har grundats på vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt på vad de haft för åsikter om Kirunas stadsmiljö.

Syftet med vår studie var att undersöka socialsekreterares resonemang kring deras upplevelser av vad som påverkade dem i beslutsfattandet i förhandsbedömningar kring anmälningar gällande ungdomar i åldern 13-20 år. Vi undersökte vilka faktorer som påverkade socialsekreterarnas bedömning, vilka förställningar om Genus som socialsekreterarna gav uttryck för samt hur de upplevde möjligheten att göra jämställda bedömningar.Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Vi genomförde två fokusgrupper på olika socialkontor vilka bestod av socialsekreterare som arbetade med förhandsbedömningar. Den tillägnade empirin analyserades utifrån socialkonstuktivistisk teori, Genusteori, de teoretiska begreppen handlingsutrymme och tyst kunskap samt tidigare forskning.Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde att magkänslan var en viktig faktor i förhandsbedömningarna. De förde resonemang kring att de hade ett stort handlingsutrymme där magkänslan, vilken analyserades utifrån begreppet tyst kunskap, påverkade deras beslut.

The purpose of this thesis is to examine projects for readingpromotion, aimed at boys, between 8 and 16 years of age. Therelations between librarians approaches to reading and methodsfor reading promotion are analysed with a gender perspective.The study is based on qualitative methods. Librarians involved infour reading projects have been interviewed. In the analysis, ourempirical material is related to theories of approaches to reading.Results have also been compared with earlier studies regardingboys reading, reading promotion, gender and male stereotypes.We find that an emancipatory approach towards reading is themost common. The librarians´ views showed that discussion,development, reading for pleasure and focus on the content of thebook were central to the methods used in the projects.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring Genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som Genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av Genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Jämlikhet är något som ligger i tiden. Hur jämlikhetsmedvetna är egentligen dagens medier? Vi har på uppdrag av Värmlandslandsting gjort en jämlikhetanalys av deras personaltidning, Intryck. En tidning som når samtliga anställda inom organisationen. Vi har gjort en text- och bildanalys med utgångspunkt från ett analysverktyg vi kallar för jämlikhetstrappan.

Behandlas flickor och pojkar olika i den svenska förskolan? Eftersom de flesta barn i Sverige idag går i förskolan så har pedagogerna ett stort inflytande på hur barn uppfattar sig själva och sin omgivning. Med Genus som utgångspunkt var syftet med detta examensarbete att undersöka hur flickor och pojkar i förskolan bemöts av pedagogerna. Om det finns skillnader, görs skillnaderna medvetet, eller inte, och hur arbetar pedagogerna aktivt för att påverka de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhälle? På en förskola gjordes under två dagar observationer och vid senare tillfällen intervjuer med sammanlagt nio pedagoger.

Utifrån ett Genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess Genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till Genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun.Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat Genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Purpose: The aim of this paper is to investigate whether there are differences between big cities and small cities in adventure tourism. The cities that are studied are Stockholm and Visby.Methodology: The study is based on a qualitative method. We have done interviews and observation. We also used books and internet when collecting information.        Conclusions: The study has shown that differences exist between large and small cities. People seek out the opposite, whether you're from a big city or small town.

Detta examensarbete baserar sig på fyra frågeställningar och en hypotes kring hur den deduktiva grammatikundervisningen påverkar tyskelevers interlanguage. Undersökningen försöker visa om den deduktiva metoden t.ex. gynnar en viss elevgrupp beroende på etnicitet och Genus. Undersökningen består av ett Grammaticality Judgement Test och en intervjuundersökning bland elever i grundskolans senare år skolår 8 och 9 som läser tyska som språkval. De grammatiska strukturerna som undersöks har eleverna redan blivit testade på vt 2008 i samband med den ordinarie tyskundervisningen.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett Genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Det här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett Genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till en ökad inblick om hur samhället och Genus formar barn redan i tidig ålder. I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, där skriftlig observation användes som metod. I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar och normer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan. Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och även kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart tillhörde ett kön..

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av Genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning.

I vårt samhälle använder sig människor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn är färger det mest tillgängliga sättet att både att visa sitt eget kön med och lättare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vår studie var att väcka tankar hos barnen om att de inte behöver begränsas utifrån det socialt konstruerade könet, Genus, när det gäller färger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och använda färger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhållande till vissa färger.