Denna uppsats är en attitydinriktad Genusstudie med fokus på internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet är att ta reda på om det finns skillnader i hur människor uppfattar en manlig kommentarsskribent jämfört med en kvinnlig och om dessa skillnader går att knyta till Genus, samt om de överensstämmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen är enkäter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner där hälften är män och hälften är kvinnor. I enkäten får försökspersonerna läsa två olika kommentarer där den ena är undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen är att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jämfört med en kvinnliga ska synas, och därmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag.

Kvinnohistoria, konsumsion, sociala relationer, hemförsäljning.

Sexuellt våld förekommande i konfliktområden drabbar så väl kvinnor som män. Dock råder en situation då de drabbade männen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen är att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella våldet mot män i Demokratiska Republiken Kongo framställs. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett Genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att användas är en kvalitativ  textanalys..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med Genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur Genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett Genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om Genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om Genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur Genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka Genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus.

The purpose of this thesis is to find out how gender roles are described in musical lyrics written for children. I used gender theories that describe how stereotypical gender roles are displayed in music and these theories were later compared with the songbooks I studied. The thesis is a qualitative study to detect masculine and feminine related differences in the texts. After having read, analyzed and compared over 200 songs I found that the stereotype notions of masculinity and femininity is reflected in songs. Society has transferred in this way normative values on to the children through the songs that teachers choose to sing in schools..

Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrån sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi är att belysa relationen mellan yrkesidentitet och Genus utifrån våra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om Genus, arbete och identitet samt våra etiska reflektioner kring våra respektive fält kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vårt material är också presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i värnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande på individernas identitetsskapande. Strukturen inom militären är traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelärare, med fokus på minoriteten män.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om mänFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är Genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen.

Denna uppsats undersöker hur kategoriseringar görs i den svenska realityserien Paradise Hotel. Fokus i uppsatsens analys ligger på hur kategoriseringarna Genus och sexualitet skapas, återskapas och/eller utmanas i programmet genom deltagarnas tal och handling. Ämnesvalet grundas i ett intresse av hur media är med och skapar kategoriseringar och dess roll i normaliseringsprocesser kring hur kategoriseringar förväntas vara. Uppsatsen diskuterar de första 33 avsnitten av den sjätte säsongen av det svenska Paradise Hotel. Analysen är strukturerad efter fyra temapunkter; bilden av den Andre, kroppen, motstånd och heteronormativitet.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring Genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm. .

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör Genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens Genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade Genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensGenus kunde härledas till sju kategorier.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om Genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.