Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och Genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig Genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov.

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet Genus och hur arbete med Genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies Genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, Genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och Genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med Genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.

Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett Genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i Genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om Genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i Genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, Genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och Genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

Denna uppsats behandlar skola och Genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående Genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur Genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och Genus, könssocialisation, skola och Genus samt interpel-lation och implementering.

Syftet med denna studie är att belysa olika synsätt kring Genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar även till att lyfta fram olika arbetssätt kring Genus som används. Metoderna som använts för att samla in empiri till studien var gruppintervjuer med tre arbetslag på tre olika förskolor från samma kommun i Sverige, samt även observationer på varje förskola. Det genomfördes fyra observationer på varje förskola under två samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en så bred och tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. Resultatet var delvis varierande då pedagogerna delade samma synsätt på vad Genus innebär men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror på. Arbetslagen hade delvis olika syn på hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en så gynnande miljö som möjligt för både flickor och pojkar.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om Genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

Vårt syfte med studien är att studera hur begreppet och fenomenet pedofili konstrueras och reproduceras i media- och forskningsartiklar. Genom att göra en diskursanalys av ett antal utvalda texter från de båda fälten, vill vi se vilka bilder/diskurser som finns av pedofili och även av pedofilen. De frågeställningar vi utgår från i studien är följande; - Vilka olika diskurser kring pedofili kan vi identifiera i vårt analysmaterial?- Hur konstrueras begreppet pedofili och därmed pedofilen, i media och forskning? - Konstrueras Genus i diskurserna om pedofili och i så fall på vilket sätt? Den teoretiska referensram vi har använt oss av är poststrukturalismen och den feministiska poststrukturalismen. För att anlägga ett Genusperspektiv på studien, kommer vi att utgå från begreppen performativitet, heteronormativitet, Genus och den heterosexuella matrisen.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhåller sig till Genus när de skriver berättelser och hur deras berättelser kan förstås i förhållande till den systemiskt funktionella grammatiken är denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vår studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i årskurs 2 vid ett enskilt tillfälle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frågeställningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och påverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och Genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer är vanligast förekommande i både pojkar och flickors texter.

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, Genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen Genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsrollerexisterar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten.

Syftet med detta examensarbete var att belysa Genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns Genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns Genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts.