Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, Genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur Genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen.

Arbetet behandlar representationen av Genus i läroböcker i spanska avsedda för gymnasienivå. Syftet med följande arbete är att dokumentera och analysera hur dessa läroböcker i spanska på gymnasial nivå representerar Genusbegreppet, om läroböcker i spanska tar hänsyn till Genusfrågor i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter och vilka Genusdiskurser som förekommer i texterna. Arbetet undersöker även hur lärare förhåller sig till lärobokstexter. Arbetets undersökning baseras på textanalyser och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i spanska. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att män betraktas som viktigare och har högre status än kvinnor i de analyserade texterna.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka och beskriva hur Genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur Genus framställs och konstrueras i två stycken skönlitterära böcker som är skrivna för barn i åldersgruppen 6-9 år. Som metod har jag använt en diskursanalys vilket är en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framställning av Genus även om det görs små avsteg från normerna. Jag ser en risk i att barnen kan påverkas av dessa stereotypa framställningar och att de tvingas in i Genusordningen utan att få möjlighet att utveckla identiteter med breda Genuspositioner.Karaktärerna i min studie visade upp både feminina och maskulina drag vilket jag tror är ett problem som återfinns i alla Genusstereotyper och inte enbart i litterära sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktärerna mot ett motsatsschema.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om Genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena Genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området Genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken Genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att Genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på Genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Vårt problemområde är hur Genus och kön konstrueras i leken i åldrarna tre till sex år. Syftet med examensarbetet är att få en större insikt i hur barn på tre till sex års ålder konstruerar Genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men också lekarnas innehåll. Frågor vi utgått ifrån är: Hur får, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka får huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad händer när pojkar respektive flickor går in i varandras lek? När leker de könsuppdelat och vad kan det bero på? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrågasätter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet påverkar deras identitetssökning och uppfattning kring Genus och kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på två förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet på de två förskolorna visade sig skilja ganska mycket åt, i den ena barngruppen såg tjejerna och killarna inte på varandra som två enskilda grupper medan på den andra förskolan visade de sig vara väldigt könsuppdelade..

Syftet med studien är att undersöka Genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en Genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter.

Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande Genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring Genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen Genusordning, ideologisk och biologisk syn på Genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande Genus i barn- och ungdomslitteratur.

Syftet med denna uppsats var att utifrån Genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Genus- och brottsofferteorier.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur Genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan Genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur Genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras Genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en Genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls Genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av Genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett Genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar Genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers Genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om Genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder.

Den här studien använder sig av en queerteoretisk utgångspunkt för att försöka reda ut vad som kan sägas om Genuskonstruktionen i två välkända religiösa berättelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som återfinns i den hebreiska bibeln. Studien använder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i båda berättelserna att Genuset hos både manliga och kvinnliga karaktärer ändrar sig under berättelsens gång, flera gånger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som används i uppsatsen, queerteori, saknar en förståelse för det slags dynamiska Genus som finns att se vid en läsning av Ruts bok och Ramayana..

Syftet med denna studie är att undersöka hur jämställdhetsarbetet i hbt-certifierade förskolor beskrivs i jämförelse med ickecertifierade förskolor. Hur ser pedagogerna på jämställdhet, Genus och kön? Upplever de att de arbetar utifrån en samstämd syn inom arbetslaget? Vad upplever de som svårigheter i jämställdhetsarbetet? Hur bemöter de barnen och hur ser de på barnens möjlighet att agera könsöverskridande? För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 11 pedagoger på 7 förskolor. Studien visade att pedagogerna upplevde sig arbeta utifrån en samstämd syn trots att de fann kön/Genus som problematiska begrepp. Genusarbetet skedde i huvudsak genom upprättandet av en likabehandlings-plan, men stod som en stående punkt vid varje möte på hbt-förskolorna.