Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget Genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet Genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om Genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med Genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Syftet med denna studie är att i tre läromedel analysera hur Genus och etnicitet konstrueras och framställs med hjälp av text och bild i olika sociala kontexter. Detta sker genom en visuell textanalys av tre läseböcker skapade för årskurs Fk-3 tryckta mellan 2000- 2007. De böcker som analyseras i studien är Vi läser. Andra boken, Läs med oss. Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra samt Kom och läs! Mer om Moa och Mille B.

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns Genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande Genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö.

Syftet med min studie är att se vad pedagoger anser att de kan gör för att identifiera och ändra de mönster som finns i samhället, vad gäller föreställningar kring kvinnligt och manligt för att få det mer jämställt mellan pojkar och flickor i skolan. Tidigare forskning visar tydligt på att det finns många kvinnliga och manliga mönster i hemmet, samhället och skolan. Det vill säga att det finns mycket saker som specifikt kopplas till kvinnor och saker som specifikt kopplas till män. Men även i skolan och med våra egna barn klär vi och pratar vi med dem på olika sätt beroende på kön. Insamlandet av information har skett genom ostrukturerade intervjuer av fyra pedagoger på en grundskola och dessa intervjuer spelade jag in och transkriberade.

BakgrundDen nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?  SyfteVi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på Genus och jämställdhet i förskolan.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på Genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än Genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon Genus! Hur vi möter barnen ur ett Genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett Genusperspektiv. Intresset för Genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla Genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett Genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur Genus skapas i förskolan.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om Genus samt i vilket utsträckning deras Genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring Genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och Genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet Genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet Genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera Genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en Genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet Genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas Genusmedvetenhet och attityd till användan-de av Genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett Genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en Genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett Genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen Genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen Genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till Genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på Genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med Genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan.

AbstractAtt verksamheten inom förskolan ska ha ett Genus- och jämställdhetsperspektiv betonas i läroplanen, varför det låg nära till hands för oss att undersöka hur lärare upplever sitt arbete med Genus- och jämställdhet i förskolan. Eftersom jämställdhet mellan könen grundläggs redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll för att jämställdhet ska kunna uppnås. Vi har i vår undersökning utgått från ett intervjumaterial som omfattar åtta förskolor och nio verksamma lärare. Deras svar har vi analyserat och ställt i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Vi har utifrån intervjuerna kunnat konstatera att lärare ute i verksamheten menar att de försöker behandla alla individer jämställt, oavsett könstillhörighet och flertalet säger att de utgår från ett individperspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och Genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola.

Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till Genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle.