Detta är ett examensarbete som ämnar undersöka hur svensklärare ser på genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie där fem svensklärare bidragit genom intervjuer. Syftet är att undersöka hur svensklärare ser på att jobba utifrån ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgår jag ifrån tre essentiella frågor: Hur ser svensklärarnas syn på genus och jämställdhet ut i förhållande till värdegrunden?, Vilka hinder möter svensklärarna som eftersträvar att arbeta utifrån ett genusperspektiv?, Vad anser svensklärarna om att arbeta utifrån ett genusperspektiv i en mångkulturell skola? Utifrån styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna väljer att definierar begreppet ?jämställdhet?. Därefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrån fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och Läraren.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Studien har gjorts på uppdrag av stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun och är baserad på kvalitativa intervjuer med tio stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är slumpvis utvalda där det enda vi hade i åtanke var att blanda kvinnor och män. Vårt syfte är att se vad det finns för föreställningar om jämställdhet och jämställdhetsarbete inom verksamhetsområdet skola/förskola för att kunna urskilja möjligheterna för intervjupersonerna att ge jämlik service till brukarna ur ett genusperspektiv (Wahl m fl 2001 s.171). Detta kan vi uppnå genom att synliggöra ett antal erkända sätt att tänka kring jämställdhet och jämställdhetsarbetet. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter i attityder, tankar och känslor angående jämställdhet och jämställdhetsarbetet hos de kvinnor och män vi intervjuat.   Resultatet kommer i kombination med de valda teorierna att användas som ett sätt att förstå hur detta kan komma att påverka hur det ges jämlik service till brukarna i stadsdelen.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus är på ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012.För att besvara frågeställningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i genusvetenskap och består i att genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

SyfteI min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks.MetodDiskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott.ResultatDet har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person.Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare.

Syftet med studien var att undersöka hur elevers deltagande och inflytande ser ut under idrotten i skolan, ur ett genusperspektiv samt hur eleverna uppfattar sina möjligheter till deltagande och inflytande. För att ta reda på detta genomfördes en fallstudie på en F-6 skola i en år 4 klass. Data samlades in via triangulering då semistrukturerade intervjuer med idrottslärare, parintervjuer med utvalda elever, två kvalitativa observationer samt en enkätundersökning i en helklass ägde rum. Parintervjuerna ägde rum i anslutning till enkäten och observationerna skedde under två idrottslektioner i skolans idrottssal. Resultatet visade att elevernas deltagande i huvudsak var aktivt då idrottsläraren introducerat ett poängsystem i syfte att öka det aktiva deltagandet.

Denna uppsats är en framtidsstudie där skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger på intervjuer med elever från högstadieskolor på olika orter. Syftet är att försöka besvara fyra olika frågeställningar inom tematiseringarna genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jämförelse mellan orterna. Orterna, som är Uppsala, Hedemora och Bergshamra, är utvalda för att få en bra storleksfördelning från stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsätt och värderingar.

Att minska människans klimatpåverkan är en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar på hur en minskad bilanvändning är starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. Då det inom samhället finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartläggningar där likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte är således att kartlägga likheter och skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan familjer med barn i hushållet och familjer utan barn i hushållet.

Titel: Barns samlärande - Förstaklassares grupparbete i matematik. Författare: Jennie Oscarsson Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur man som lärare kan skapa mest gynnsam gruppindelning utifrån barnens förståelse och genus, för att få optimalt samarbetsklimat och grupproduktivitet. Frågeställningar 1. Hur samarbetar mångkulturella barn med att lösa ett matematiskt problem? 2. Hur upplever mångkulturella barn arbete i grupp, samlärande och ensamarbete i matematik? Den teoretiska utgångspunkten vilar på Vygotskijs tankar om samlärande, samt tidigare forskning inom området. Jag genomförde en kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer, med hjälp av videoinspelning, i speciell undersökningsmiljö.

This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject?s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women?s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today..

Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner.