The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis.To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it.After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga?s and Pippi?s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika.Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect.

Syftet med denna studie var att undersöka hur individen upplevde sitt liv som hivbärare. Genom en narrativ utgångspunkt ville vi strukturera och förstå livsberättelsernas innehåll samt vilken betydelse informanternas bakgrund haft. Följande frågeställningar formulerades för att uppfylla detta syfte:- Vad säger individen om sitt liv? ? Om barndom, tonårstid, tiden för hivbeskedet, tiden efter hivbeskedet samt om framtiden?- Hur kan individernas livsberättelser förstås och tolkas med hjälp av valda teorier?Studien är av ett kvalitativt slag, baserad på tre semistrukturerade intervjuer med tre hivbärare. Vi har genom en narrativ utgångspunkt analyserat empirin i tre steg: genom den narrativa teorin har vi strukturerat individernas livsberättelser utifrån deras beskrivningar om barndom, tonårstid, tiden för hivbesked, tiden efter hivbesked samt om framtiden.

Vi lever i ett samhälle där det råder brist på jämställdhet mellan män och kvinnor. Hur människor förhåller sig till detta ? huruvida de återskapar eller omförhandlar genus ? får konsekvenser för om dessa förhållanden förstärks eller förändras. En plattform där återskapande och omförhandlande sker är på unga människors bloggar. Syftet med denna uppsats är att se hur bloggarna via språket återskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas läsare förhåller sig till detta.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bästa förstås och bedöms i förhållande till uppgifter om föräldrars våldsutövande och våldsutsatthet av domstolar i LVU-mål respektive vårdnadsmål. I uppsatsen söktes svar på frågeställningar gällande hur domstolen beskrev och kontextualiserade våldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur föräldrars omsorgsförmåga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde på 8 LVU-domar och 10 vårdnadsdomar från åren 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hämtades från den barndomssociologiska forskningen, där barndom och ?vuxenhet? betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall där det förekom uppgifter om att barnet utsatts för våld från en förälder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i föräldraskapet, både i LVU-mål och vårdnadsmål.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende pålärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna attlära sig genus i klassrumssituationer.Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola iHalland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och enav varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olikalektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagandeobservationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpandeanteckningar.

Placing children in foster care is today considered the best alternative for children unable to stay in their biological environment. A nuclear family consisting of a father, a mother and a child is the most common family structure within foster care today. The purpose of this thesis is to gain insight on the family norms that control the foster care system. It's a qualitative study based on interviews with six professional social workers within the field of foster care. This method gave us empirical material, that was later analyzed from two main theories and one theoretical concept.

This thesis emanates from the understanding that it is of importance that transgender-themed literature is indexed in accordance with how people who identify as trans name themselves and interpret the concept of trans. Based on interviews with representatives from controlled vocabularies and LibraryThing users who tag transgender-themed material, existing attitudes towards user influence in controlled vocabularies are described and the significance of tagging for transgender-themed material is looked into. With queer theory and postcolonial theory as its main framework the analysis looks at what possibilities there are for users to influence controlled vocabularies and explores possible strategies for a future library catalog that includes the voice of the Other. The study lands in the understanding that many of the resisting attitudes towards user influence within the systems for subject headings in fact lie in the systems? limitations.

Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhåller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan.Bakgrund: Genus är ett brett ämne där förhållandet till samhället, kulturen och hur vi uppfattar och förväntar oss av män och kvinnor ställs mot varandra. Problematiken blir då lätt inom genus att dess bredd ger människor möjligheter till olika uppfattningar och åsikter. Genus är med andra ord ett begrepp som innefattar många olika ting och innebörder där genus kan variera från människa till människa, genom den kultur och samhälle de lever i.Teoretisk ram: I studien är resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser ämnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har använts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter.Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vårt resultat så har vi även använt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön.Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och användas av våra medverkande respondenter.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lärares erfarenheter av samarbete med vårdnadshavare avgränsat till stöd i elevernas läxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lärares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1-3. Vi har utgått från begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vår tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarna anser att det är viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring läxorna.

This essay deals with how young adult literature describes and characterizes young homosexual men. Two novels are analyzed within a framework of queer theory and cultural studies. The focus is on how sociality enforces heteronormativity. The analyses of the novels investigate how the characters think of themselves and their sexuality, what their view of love and relationships are, and how their closest friends and parents react to their homosexuality..

Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med..

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle. Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om genus. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur könsrollerna stärks i interaktionen mellan pedagog och elev samt även om detta är något märkbart elever sinsemellan i grundskolans yngre åldrar.Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, men jag har även valt att beröra och presentera ett biologiskt perspektiv. Detta i jämförande syfte, för att skänka min studie en djupare förståelse i ämnet.Mina tre frågeställningar är: Bemöter pedagogen eleverna olika, beroende på om det är en pojke eller flicka? Här undersöks även vilket talutrymme flickor respektive pojkar får i klassrummet. Bär eleverna på föreställningar om vad som anses vara ?manligt? eller ?kvinnligt?? Medier är en stor del av vår vardag.