Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnasförväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetetbygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter ochuppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus.

Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares föreställningar och förhållningsätt kring genus. Samt skolans syn på begreppet och vilka faktorer som påverkar arbetet kring genus. Vår huvudfrågeställning är: ? Vilka föreställningar har lärarna kring genus och hur förhåller sig de till detta? Våra underfrågor är: ? Vilka svårigheter anser lärare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges åt genuspedagogik i skolan för läraren? Vi har utgått från Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lärare anser att genus är ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar väldigt hårt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar på elevernas egen kommunikation kan ge mer bestående kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jämförs för att se om det finns några skillnader beroende på genus eller etnicitet..

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi..

Denna studie belyser hur barn i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus utifrån illustrationerna i två utvalda barnböcker. De två barnböcker som används i studien är "Grodan och fågelsången", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts även frågeställningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen på när de beskriver genus utifrån illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter använder barnen när de samtalar om genus. Studien är genomförs på två olika förskolor och barnen som ingår i studien är 3-5 år.

Bruxism är en vanemässig parafunktion som ofta delas in i två skilda fenomen, tandpressning och tandgnissling. Tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten medan tandgnissling till natten. Bruxismens etiologi förklaras antingen med den mekaniska eller den psykologiska teorin. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder.

En studie om förskolans arbetssätt med genus och jämställdhet.

The aim of this paper is to analyse how subject, gender and sexuality is constructed in the book Dårfinkar & dönickar (1984), by Ulf Stark. In relation to this I have also analysed how the main character, Simone, develops from being a child into becoming a teenager.Queertheory is the theoretical basis of this paper. Queer theory questions heteronormativity and aims to dissolve conceptions and notions that function in an excluding and limiting way. Queer theory also questions conceptions that seem obvious and/or natural, for example ?woman?/?man? and ?homo-/heterosexuality?.I have chosen to focus the analysis on a number key events in the book and they are categorised according to Tiina Rosenberg`s three dramaturgic concepts: transformation, unveiling and restoration.

This essay is about human beings. These human beings in particular are priests and LGBTQ-persons who work in the Swedish Church in Växjö diocese. During research I have conducted qualitative interviews with people who are LGBTQ-persons and work as priests in Växjö diocese. These interviews have been analyzed through queer theory and Mary Douglas theory about anomalia.My aim with this essay is to find out what it means to be a LGBTQ- person and work as a priest in this diocese.I wanted to learn more about where the difficulties lie. How the priests are treated by others and how they see themselves.

Studien utgår från ett genusperspektiv och har som syfte att beskriva vilka kunskaper om genus lärarstuderande uppfattar att de fått i sin lärarutbildning och hur man uppfattar att genuskunskaper kan omsättas i praktiken. Jag har intervjuat tre gymnasielärarstuderanden, som läser sista terminen på AU60 på högskolan i Kristianstad. Resultaten från intervjuerna har kategoriserats och mynnat ut i tre teman, genusalibi, genusambivalens och genusförsök. Resultaten visar bland annat på skilda uppfattningar om lärarutbildningen tar upp genus eller inte, vilket kan förstås mot en bakgrund av hur informanterna uppfattar genus. Genuskunskaperna som informanterna fått i sin utbildning har till största delen handlat om att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan, vilket jag bedömer som en icke- könsmedveten pedagogik.

This thesis explores the role of gender perspectives in understanding power and power relations in Iron Age burial practices, focusing on two high-status female graves: Grave X from Tuna in Badelunda (Sweden) and the Vix burial (France). Through a comparative analysis of burial contexts, artefacts, and interpretations, the study examines how androcentric frameworks and contemporary gender norms have influenced archaeological discourse. Employing theories of gender, queer studies, and standpoint feminism, the research highlights the limitations of binary gender categorization and advocates for intersectional approaches. The findings challenge traditional stereotypes of passive female roles, emphasizing instead the active agency and complexity of women?s social identities in prehistoric societies..

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag använt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fångat upp förskolebarns samtal med varandra..

The study aims to examine how three books written for teenagers and young adults address topics that are generally considered as deviant to social norms in order to conclude if they can contribute to a norm critical pedagogy in school. Norm critical pedagogy is foremost based on gender- and queer theory and tends to discuss how social norms and power structures are constructed and reproduced in different social contexts. To work in a norm critical fashion the teacher must be aware of the present norms and work to make the pupils conscious of them. Thereby the focus is on existing norms, rather on the deviances. To use norm critical pedagogy correct it must be incorporated in all subjects in school.The books that have been analysed in this essay are Syskonkärlek by Katarina von Bredow, Henrietta är min hemlighet by Maja Hjertzell and Tusen gånger starkare by Christina Herrström.