Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

AbstractAtt verksamheten inom förskolan ska ha ett genus- och jämställdhetsperspektiv betonas i läroplanen, varför det låg nära till hands för oss att undersöka hur lärare upplever sitt arbete med genus- och jämställdhet i förskolan. Eftersom jämställdhet mellan könen grundläggs redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll för att jämställdhet ska kunna uppnås. Vi har i vår undersökning utgått från ett intervjumaterial som omfattar åtta förskolor och nio verksamma lärare. Deras svar har vi analyserat och ställt i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Vi har utifrån intervjuerna kunnat konstatera att lärare ute i verksamheten menar att de försöker behandla alla individer jämställt, oavsett könstillhörighet och flertalet säger att de utgår från ett individperspektiv.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter.

Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring.

Demokrati, där barns inflytande och delaktighet är en viktig del, genomsyrar läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen är att det är en mänsklig rättighet, en annan att det krävs att barn redan i förskolan får möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger som medvetet säger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser på barns möjligheter att också göra det. Hur väl stämmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar på ovanstående har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn på samma förskoleavdelning.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer.Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling.

Examensarbete, 15 poängi LärarutbildningenVårterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glädje bygger man musik - men räcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola.

Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollärares perspektiv på barns lek i förskolan och hur de använder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien är att få en större uppfattning om hur förskollärare ser på barns lek, hur de anser sig använda leken i verksamheten och om deras synsätt på något sätt präglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollärare att de använder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollärare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollärare att de har i barns lek på förskolan? Studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare.