BakgrundDen nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?  SyfteVi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

The aim of this study is to from a gender perspective to examine whether spa is a place for both genders or it is focused on female spa visitors only. Also to study the organisation`s point of view of gender performances within spa tourism as well as to see spa organizations views on gender distribution.To be able to answer the questions, the qualitative method was used in our research. The method is relevant to our study since we sought to gain a deeper understanding of the phenomenon. During the data collection we have used previous researchs and qualitative interviews. Overall we had conducted four interviews, one of which was the personal interview, two were made by email and one by phone call.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study.

The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser?s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition.

Today equal representation between the genders in parliament is something to be desired. One way to reach the goal of equal representation is by using quotas. The purpose of the study is to research the lack of equality in elected institutions by using a perspective on qoutas.  The study also seeks to find answers to if using quotas is a good method according to gender studies. A text analysis is being used to find reasonable solutions to the study´s presented complivations.  By analyzing different texts about quotas some of the more common arguments in the discussion about using quotas in parliaments were highlighted. Some of the more frequent arguments to implement quotas are that it would be more just but also that women and men may have different interests, experiences and therefore equal representation would be a question of resources.

A QUALITATIVE STUDY ON THE EXPERIENCE OF ESCORT SERVICE UNDER THE ACT (SFS 1993:387) SUPPORT AND SERVICE FOR THE DISABLED The purpose of this study was to examine the experiences of escort service under the Act (SFS 1993:387) concerning Support and Service for the disabled (LSS) for self-determination, participation and equality of living conditions. In the results of this study appears that the escort service fulfills its role in breaking the isolation of persons with disabilities. It gives a picture of the escort service is much more than to break the isolation of people with disabilities. The aspects that emerges is that escort service gives persons with disabilities the opportunity to develop their independence, increase their self-esteem and broaden their frames of reference through increased participation in community life. All users report that they experience autonomy in the choice and order of activities within their grant initiatives.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan.

AbstractAtt verksamheten inom förskolan ska ha ett genus- och jämställdhetsperspektiv betonas i läroplanen, varför det låg nära till hands för oss att undersöka hur lärare upplever sitt arbete med genus- och jämställdhet i förskolan. Eftersom jämställdhet mellan könen grundläggs redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll för att jämställdhet ska kunna uppnås. Vi har i vår undersökning utgått från ett intervjumaterial som omfattar åtta förskolor och nio verksamma lärare. Deras svar har vi analyserat och ställt i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Vi har utifrån intervjuerna kunnat konstatera att lärare ute i verksamheten menar att de försöker behandla alla individer jämställt, oavsett könstillhörighet och flertalet säger att de utgår från ett individperspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola.