Sammanfattning Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom manlig och kvinnlig konståkning. Jag ville undersöka om konståkning erbjuder män en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet påverkar kvinnlig konståkning. För att besvara frågorna har jag intervjuat tränare och domare inom konståkningen samt observerat tevesändningar från VM i konståkning 2009 och 2010. Detta har jämförts med litteratur om konståkning, genus och andra relevanta studier. Genus kan förstås som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

The purpose of this Master?s thesis is to examine and analyze the discourse concerning a new public library in Stockholm. The paper further discusses how this discourse corresponds with what is written about public libraries in a number of national and international documents. To do this I have utilized the discourse theory of Laclau and Mouffe. By using some of their instruments I have established the discourse around a number of keywords.

Syftet med genomgångna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader går att finna i den svenska skolan gällande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i ämnet svenska, samt tidigare forskning inom ämnet har studerats och återgivits. I den undersökning som genomförts har avgränsningar gjorts till följande två områden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av säkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestått av en klass i år 8 i grundskolan, en klass i år 1 i gymnasieskolan samt lärare från grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i Piteå kommun. Två metoder har använts i undersökningen, observation och enkät.

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förståelse för genusskapande på rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer använts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfällen samtliga på skolgården. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter långa och en var 20 minuter.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data där tre förskollärare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet påvisade både skillnader och likheter i pedagogernas förhållningssätt som väckte intressanta infallsvinklar utifrån ett genusperspektiv. Resultatet pekade på de olika förhållningssätt som pedagogerna hade där slutsatsen var att det fanns många olika, men bra sätt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att få alla barn, flickor som pojkar, inkluderade..

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslärares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhållningssätt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslärare anställda inom Umeå kommun. Innehållet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrån litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslärares arbetssätt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsättningar samt kön och genus.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  ? Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär? ? Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? ? Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?  Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället.

In this study, I will discuss Hegel?s words on the death of God as they are stated in his Phenomenology of Spirit and Faith and Knowledge. I will present a reading of what I consider to be the two different usages of these words, and relate their meanings to each other. Focus lies on what Hegel refers to as the ?unhappy consciousness? and its experience of a disenchantment of the world, and on Christianity as the answer to this position.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos.

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus.

Läroplanen för förskolan strävar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det är det viktigt att synliggöra förskollärares perspektiv på genus- och jämställdhetsarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares perspektiv på genusarbete i spänningsfältet mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska praktiken. I vår undersökning har vi intervjuat sju förskollärare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- årsåldern, om deras syn på genus och jämställdhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av bakgrundsteori och tidigare forskning.