The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a Genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textGenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textGenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter.

Det här är en studie som angriper den svenska nekrologen från två olika håll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgående samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, däribland världens kanske främste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig känsla av att nekrologGenren ofta är bedräglig. Vi ansåg att skribenterna, som i Sverige ofta är anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelägna att teckna vördnadsfulla och retuscherade porträtt än att säga sanningen.

Posters had their breakthrough in 1830-1840?s all thanks to the lithographic printing technique. The poster was used as an advertising tool.In this essay, we have looked at which semiotic and rhetorical elements that are found in today?s Swedish movie posters. What kind of image and text elements does the poster use and with what function? With what and how do they persuade the audience that the movies are interesting and worth seeing?We have taken the most popular Swedish movies between 2001 and 2010, one for each year, going by the statistic found at the website of the Swedish Film Institute.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a Genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av Genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika Genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subGenrer inom samma metaGenre.

Johan Klings debutroman Människor helt utan betydelse har fått epitetet flanörroman i många artiklar och recensioner. Den är, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman Förvillelser, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta väckte ett intresse hos mig och de frågor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som Genre och om det var en tillfällighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 år. En annan fråga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a Genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

The visual representation of management (board of directors, chief executive officer and executive management) in annual reports is an area of scholarship that has not been explored much. In the present study a sample of 87 annual reports from business enterprises within a Swedish context, comprising about 300 photographs, was analyzed using an explorative method of analysis based on semiotics and grounded theory. The influence of the context on images raises a question discussed in the study: Should the photographs in the annual report be categorized as portraits, advertisements and others or should the annual report be regarded as a Genre of its own? The photographs showed patterns of homogeneity regarding gender, dress, gestures, colours, pictorial compositions et cetera. The position of the (male) CEO is privileged, but he is also connected to the group through various means like dress and style, thereby further underscoring management as a male enterprise and demonstrating the importance of the suit and necktie in creating homosocial bonds.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

This essay aims to examine how science fiction literature is supported and made available for readers at four public libraries. Each library has its own opinion of what a public library?s role in society is, and that affects how literature acquisition and media exposure is done at that particular library. To explore this, the author uses a modified version of Elzinga and Andersson?s theory of traditionalism, pragmatism and emancipationism.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a Genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka huruvida det androgyna modet sker på lika premisser för män respektive kvinnor. Genom en semiotisk analys av det androgyna modet i tre science fictionfilmer förs en diskussion om det androgyna modets premisser kopplat till könsstereotypa uppfattningar om det manliga respektive kvinnliga modet. Då det androgyna uppstår i gränslandet mellan vad som är manligt och vad som är kvinnligt, och då samtliga klädedräkter uppvisar en tydlig dragning åt ett visst köns silhuetter så ägnas en stor del av uppsatsen åt att analysera karaktärernas blickar och positioner för att se vart det androgyna uppstår, och därmed också kunna besvara om det sker på lika premisser. Science fictionGenren som är en Genre som erbjuder sin upphovsmakare fria tyglar att skapa den värld hen vill, och som erbjuder en möjlighet att applicera reella maktstrukturer på en imaginär värld ifrågasätts här för sitt sätt att trots detta tendera att falla in i stereotypa föreställningar om hur kön representeras och presenteras i klädedräkt och positioner.  Uppsatsen fastställer att det androgyna inte sker på lika premisser för män respektive kvinnor, utan visar att kvinnor i större utsträckning ikläds manliga klädedräkter, medan männen snarare ikläds kvinnliga egenskaper, det vill säga ges feminiserande drag. Detta leder i förlängningen till att det androgyna modet tenderar att osynliggöra det kvinnliga modeidealet, och tillika cementera stereotypa föreställningar om vilken klädedräkt männen tillåts bära eller ej..