SammanfattningÅsby hem & trĂ€dgĂ„rd Ă€r ett företag i Hallstahammar som huvudsakligen sĂ€ljervĂ€xter, trĂ€dgĂ„rdstillbehör och möbler. De försöker omprofilera sig frĂ„n turistmĂ„l tillatt locka regelbundna kunder. VĂ„rt uppdrag var att ur ett informationsdesignsperspektivse över skyltningen inuti butiken och ge förslag till förbĂ€ttringar. NĂ€r vibörjade arbeta med företaget hade de nyligen skaffat en ny grafisk profil som Ă€nnuinte anvĂ€ndes fullt ut.Vi genomförde muntliga enkĂ€ter med 30 kunder för att se vad de tyckte om denbefintliga informationen i butiken, och för att se hur Åsby hem & trĂ€dgĂ„rdskundgrupp ser ut. Det vi sĂ„g som mest intressant i resultatet var att de flestakunderna Ă€r kvinnor över 40 Ă„r.

The aim was to examine writing ability and some of its underlyingfunctions in adults with intellectual or communicative disabilities at dailyactivity centres by comparisons with children and adults without disabilities.66 adults with intellectual or communicative disabilities, 39 children and 14adults without disabilities were included. The following tests/tasks wereexecuted: Test for Reception of Grammar-2, graphomotor task, nonwordrepetition, Rapid Automatized Naming and Writing elicited by pictures. Thepicture elicited narratives were examined regarding length, spelling,syntactic complexity, interpunctuation, content and general impression. Theresults demonstrated that adults at daily activity centres performed lowerscores than adults without disabilities. The group generally didn?t differ fromthe children, but they made a smaller proportion of phonologicallyacceptable misspellings and achieved lower scores on nonword repetitionand Rapid Automatized Naming, which could indicate limitations inphonological processing ability.

The aim of the study was to examine the reading ability of adultswith intellectual and/or communicative disabilities. The group adults withintellectual and/or communicative disabilities consisted of 66 individuals.One control group consisting of 36 children aged 7 to 12 years and onereference group consisting of 14 adults were used. Participants were given anumber of language and reading related tests. Adults with intellectual and/orcommunicative disabilities had significantly lower results than the adultreference group regarding all tests and significantly lower results than thechild control group regarding phonological processing. There was nodifference between adults with intellectual and/or communicative disabilitiesand the child comparison group regarding word decoding and readingcomprehension.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 Är. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i omrÄden belÀgna i tre kommuner i sydöstra Sverige dÀr socioekonomisk status lÄg nÀra riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av tvÄ bedömare.

Detta Ă€r ett examensarbete för Ängelholms Kommuns Handikappomsorg i form av studier kring och utveckling av en webbsida dĂ€r personer med ett handikapp, t.ex. utvecklingsstörning och aspergers syndrom, kan söka jobb. Denna forskning ska bidra till den framtida forskningen och hur man anpassar webben för dessa personer..

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mÀta effekterna av en specifik hÀndelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning berÀknas och signifikanstestas utifrÄn formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillÀmpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har anvÀnts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka frÀmst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten pÄvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning pÄ kort sikt. Resultaten frÄn studien tyder pÄ att det inte gÄr att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Bakgrund: Fysisk beröring ingÄr i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnÀra arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan hÀrledas till fysiologiska processer sÄvÀl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring pÄ ett omedvetet och oreflekterat sÀtt, med följden att patienter kÀnner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten Àr att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvÄrdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1977 och 2011.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrÄn tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter frÄn varje deltagare analyseras. Syftet Àr att undersöka hur lÄngt pÄ de tre olika nivÄskalorna deltagarna nÄr efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivÄ 3 och tvÄ deltagare presterar nivÄ 4; en av dem vid tvÄ tillfÀllen och en av dem vid ett tillfÀlle.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

Dagens IT?organisationer stÄr inför mÄnga stora utmaningar. Företagens ITinfrastrukturerblir allt mer komplexa dÄ företagen implementerar mÄnga olikasystem och applikationer under kort tid utan att avveckla befintliga system ochapplikationer.Syftet till att man investerar i IT?tjÀnster Àr att de ska generera ett vÀrde iorganisationen och pÄ sÄ sÀtt bidra till att affÀrsmÄl uppnÄs. Det som mÄnga avföretagen missar Àr att mÀta hur deras IT?tjÀnster pÄverkat organisationeröverlag.

SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.

Empowerment har speciellt inom vÄrdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstÀmmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillÀmpar begreppet empowerment i sitt arbete med att fÄ ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsÀttningar pÄ arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade pÄ varsin enhet inom en privat organisation. DÀrefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar pÄ att man i första hand ser empowerment som nÄgot pÄ individnivÄ dÀr begrepp som brukarinflytande, sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, egenmakt, stÀrkande och bemyndigande Àr nyckelord.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i LÀkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som pÄverkar vid val av mÀtmetoder sÄ att den viktigaste resursen kompetens fÄngas av lÀmpliga framgÄngsfaktorer och styrmÄtt.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanstÀllning av de framgÄngsfaktorer och styrmÄtt som Àr lÀmpliga att anvÀnda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer pÄ LV.Resultat: För att tillförsÀkra att kompetensen upprÀtthÄlls har ett behov av icke finansiella styrmÄtt uppmÀrksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. VÄr litteratursammanstÀllning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist pÄ nyckeltal för att mÀta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmÄtt som Àr lÀmpliga för att mÀta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mÀtningen Àr. LV betonar vikten av ett behov av daglig mÀtning för att kunna lÀsa av dagliga förÀndringar.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med förĂ€ldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder förĂ€ldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för förĂ€ldrasamverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r att informera förĂ€ldrarna och att bemöta förĂ€ldrarna. De samverkansformer som beskrivs Ă€r daglig kontakt, dokumentation, förĂ€ldramöte samt förĂ€ldrarĂ„d. Även svĂ„righeter i samverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med förĂ€ldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.