Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

During an investigation of animal welfare in animal production, the focus has for a long time been focused on the absence of stress, suffering and injuries, and positive emotions have not been prioritized. However, in recent years that has been drastically changed. The public interest have increased for buying animal products from animals that have had a decent life, which have led to that play, exploratory behavior and other positive behaviours has come to play a significant role in welfare assessment. The welfare of cattle is difficult to assess since there is currently no ancestors to study, it is thus difficult to determine which behaviors can be regarded as natural and thus positively related, acordingly the welfare of cattle have been forgotten and research on positive emotions of cattle have not been prioritized. The aim of this study was to observe which behavior growing cattle performe, and if there was any differences of which kind of behavior that was observed, if the cattle is keept on slatted floor or on a deep straw bedding. Furthermore, antoher purpose was to investigate if the observed behaviours indicate a positive, negative or natural welfare, and if it is possible to use the observed behaviours in a welfare assessment.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka huruvida långsiktiga incitamentsprogram är lönsamma eller inte, och dels att ge förslag på hur långsiktiga bonussystemen bör vara utformade.Teoriavsnittet tar upp agentteorin där agentens och principalens roller beskrivs samt hur dessa aktörer effektivast kan samarbeta. Vidare fördjupas diskussionen kring hur företag enklast kanutforma incitamentsprogram för att kunna kringgå vanliga fallgropar. Avsnittet fortsätter sedan med att identifiera problem gällande programmens effekter på företagets långsiktiga utveckling. Slutligen diskuteras de olika räntabilitetsmåtten och alternativ till dessa som agerar måttstock vid bedömning av incitamentsprogram.Undersökningen är utförd genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under sex år. Urvalet består av 20 företag inom industribranschen där tio uttryckligen har incitamentsprogram och tio som inte har incitamentsprogram.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

SammanfattningResurseffektivisering är ett område som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhällen både på grund av ekonomiska orsaker men också på grund av klimatförändringarna samt den begränsade tillgången på energiresurser. Energieffektivisering är en del av detta område med tanke på att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset går inte att påverka men kostnaden går det att påverka genom att kartlägga energiförbrukningen och därefter vidta lämpliga åtgärder. Fastighetssektorn är en bransch där det finns stora anledningar att titta på energikonsumtionen då de står för ca 40 % av samhällets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera på många olika sätt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillämpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man väljer beror av hur kartläggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

Dagens hårda konkurrenssituation har lett till att många svenska företag i jakten på att sänka sina kostnader söker nya leverantörer i lågkostnadsländer. Den globala handeln har ökat markant de senaste åren men utredningar gällande hur verksamheters materialförsörjning påverkas av långväga inköp har ej hunnit med i samma utsträckning.ABB Robotics som i sin verksamhet i Västerås utvecklar och tillverkar industrirobotsystem är ett av de företag som satsar på global handel. Som ett led i detta står verksamheten under andra halvåret av 2007 inför stora förändringar då en del av företagets leverantörsbas skall bytas från europeiska till asiatiska tillverkare. Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur ABB Robotics materialförsörjning kommer att påverkas av bytet av leverantörsbas. Det övergripande målet är att utreda och ta fram en modell för hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av global handel.Två Microsoft Excel-baserade simuleringsverktyg har tagits fram under detta examensarbete för att möjliggöra kartläggning av leverantörsbytenas inverkan hos ABB Robotics.

Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande.

Bakgrund:Småbolagseffekten påvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt småbolag genererade högre avkastning än stora bolag under samma period. Effekten syntes även stabil över tiden vilket ej är förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH).Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påvisbar småbolagseffekt påNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i så fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvärdering av småbolagsaktier framgångsrikt kan användas för att generera överavkastning.Metod:Studien baseras på en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssätt. Behövd datasamlas in och sammanställs för att sedan användas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat på prestation.Slutsats:Studien  har  ej  kunnat  påvisa  en  småbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en småbolagseffekt kunnat påvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvärdering av småbolagsaktier genererar både absolut och riskjusterad överavkastning jämfört med studiens småbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX).

Protein i foder utnyttjas av idisslaren via upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallfoder.

Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag väljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen är framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela världen. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.

Syfte: Syftet med undersökningen är att testa och analysera teknisk analys enligt en kortsiktig strategi på Stockholmsbörsen under åren 2000-2007. Vi ämnar även utvärdera delperioder med utmärkande egenskaper. Resultaten från undersökningen kommer att jämföras med en Buy & Hold-strategi i syfte att testa huruvida den Effektiva marknadshypotesen i dess svagaste form håller eller inte. Teori: Teorin har sin utgångspunkt i Effektiva marknadshypotesen och Behavioural Finance. Vidare förklaras de tekniska indikatorer som används i undersökningen; Relative Strength Index, Moving Average Convergence Divergence samt Bollingerband.

BakgrundEn stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.SyfteVårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.GenomförandeTidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in.

Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping.

Jag har med denna uppsats försökt skapa en förståelse för avregleringen av järnvägsindustrin och dess två ingående organisatoriska fält, tågfältet och järnvägsfältet. Denna avreglering är just nu en högaktuell företeelse med tanke på följande två händelser: Tågoperatören SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund på det statliga järnvägsnätet har helt nyligen upphävts, vilket innebär att det successivt kommer att bli fler tågoperatörer på det svenska järnvägsnätet.Den 1 januari år 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket.  Mot bakgrund av ovanstående har jag valt att djupare studera järnvägsfältet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har även försökt förstå hur fältets aktörer, och främst då entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhållandena inom fältet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fått en mycket bra bild av hur fältets aktörer anpassar sig till de omvärldsförändringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstår samt vilka utmaningar som väntar. Jag tycker mig ha gått i mål med min uppsats genom att jag har fått svar på mina forskningsfrågor och fått en bild av hur fältets aktörer ?tänker?.

Affärsänglar spelar en mycket betydelsefull roll för svenskt näringsliv. De är en viktigkapitalkälla för unga och nystartade företag då de bistår med kapital till riskfyllda och osäkraprojekt som inte attraherar andra finansiärer på marknaden. Syftet med föreliggande studie äratt förklara varför affärsänglar väljer att gå in med kapital i företag där andra finansiäreravstår på grund av risk och osäkerhet. Målet är även att redogöra för hur affärsänglar bedömerett investeringsförslag utifrån ett riskperspektiv. Genom att ta del av tidigare forskning somberör utvärderingsprocessen har vi arbetet fram ett antal faktorer som kan påverkariskbedömningen.