Textilindustrin som den ser ut idag är ohållbar, den leder till negativ miljöpåverkan och storasociala problem runt om i världen. Det här till följd av ett ohållbart agerande genom helavärdekedjan, från råvara till kund. Människan konsumerar utöver jordens tillgångar,klädkedjorna driver på trender och pressar priser, allt för en ökad klädkonsumtion. Det finnsforskning som tyder på att konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna, detställs idag högre krav på klädkedjornas transparens och förbättring, dock leder det inte tillförändrat köpbeteende. Man talar om det ansvarsfulla företaget, företaget som genom arbetemed CSR tar hänsyn till miljöfrågor så väl som sociala och ekonomiska frågor för att byggaen hållbar organisation och bidra till en hållbar utveckling som inte äventyrar kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.

I dagens samhälle säger sig de flesta företag sätta personalen främst och nyckelordet är kompetens och kunskap. Detta är en följd av att västvärlden gått från produktionssamhälle till ett informationssamhälle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala värld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhänseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebär att företag till stor del använder sig av temporär personal. Vi ser att det är en paradox att man å ena sidan pratar om lärande organisationer som bygger på kunskap samtidigt som dessa företag använder sig av temporär personal som i praktiken inte innehar och inte får möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lärande organisationer med frågeställningen: Vad händer med motivationen i företag och det organisatoriska lärandet då företag väljer ett flexibelt organisationsätt? Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och undersöka klädföretags arbete och inställning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt på motivationen i företag och företags kompetens.

Atopisk dermatit är en sjukdom som drabbar ungefär en tiondel av världens hundar. Sjukdomen ger som följd av allergenexponering symptom såsom klåda, hudlesioner och otitis externa. Patogenesen för atopisk dermatit är komplex och multifaktoriell. Målet med denna litteraturstudie var att undersöka hur genetiska och immunologiska faktorer bidrar till sjukdomens patogenes. En obalans i T-hjälpar-(Th)-svaret vid atopisk dermatit är allmänt accepterad.

Problem: Forskning finns avseende vilka lägespreferenser köpare av småhus vanligen föredrar (Betts & Ely, 2008). Forskning finns även avseende hur marknadsföringspsykologi i form av varumärken påverkar konsumentens val av en vara (Arnold, 1993). Däremot har författarna till denna uppsats inte lyckats hitta annan forskning som kopplar samman marknadsföringsteori och bostadsområden, det vill säga hur varumärket påverkar köparens val av bostadsområde i samspel med praktiska faktorer. Studien vill även undersöka hur trendsättare som exempelvis kända personer och yrkesmän inom bostadsbranschen, kan påverka hur ett bostadsområdes efterfrågan kan komma att öka.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan få ett bostadsområde att öka alternativt minska i attraktivitet.Metod: För att komma fram till syftet har både kvalitativa och kvantitativa undersökningar utförts. Genom att noggrant välja ut fastighetsmäklare verksamma i Halmstad, har det genom öppna intervjuer framkommit viktig kunskap om vilka trender som råder på bostadsmarknaden i Halmstad.

Syfte: Vår tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmäklarbranschen de senaste åren, samt att försöka se trender för mäklarnas annonsering i dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumärkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en bransch där internet spelar en allt större roll. Avgränsning görs till Uppsalaområdet.Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har vi insamlat våra primärdata från fyra kvalitativa intervjuer med branschaktiva, dels fastighetsmäklare och dels en tidningsrepresentant. Våra sekundärdata har vi inhämtat från tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ämnesområdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanställts och vi har jämfört resultaten av dessa med vårt teoriunderlag.Resultat och slutsats: Våra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag.

Människor har idag fått andra resvanor och reser mer än vad de tidigare gjort. Det är allt viktigare för hotellen att kunna tillfredsställa sina gäster och ha någon relation till hemmet då hotell i många fall, framförallt för affärsresenärer, ersätter hemmet. Det kan vara en anledning till att affärsresenärer och privatresenärer beaktar olika beslutskriterier. Konsumenten medverkar aktivt vid produktionen av tjänsten och en tjänst produceras på samma gång som den konsumeras vilket gör det svårt för konsumenten att förutse vad den kan förvänta sig. Därmed blir det också svårt för serviceföretagen att förutse vad det är gästen efterfrågar och vilka beslutskriterier denne efterfrågar vid val av hotell.

Jag kände mig ofta orättvist behandlad under min skoltid vilket jag tror bottnar sig i att jag var annorlunda mot de flesta tjejer genom att vara en nyfiken och sportig tjej. Jag upplevde att killarna tog den mesta av pedagogens tid samt fick mest status bland eleverna i klassrummet. Under mina Vft - perioder tycker jag mig dock ha sett en förändrad attityd gentemot självständiga och sportiga tjejer vilket har lett till reflektioner och tankar kring genus och könsskillnader vilket i sin tur lett fram till valet av examensarbete. Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens, 2002). ?Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen ? framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är:Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013?På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka effekten av en kortisoninjektion i bäckenligamenten på patienter med långvarig ländryggssmärta.MetodStudien genomfördes utifrån en single-subject experimental design med sex deltagare med långvarig ländryggssmärta. De utfallsmått som användes var smärtskattning (Numerical Rating Scale, NRS), skattad smärtrelaterad aktivitetsbegränsning (Oswestry Disability Index, ODI), skattad rörelserädsla (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV), rörlighet (Fingertip-to-floor), funktion genom ett dynamiskt balanstest (Star excursion balance test, SEBT), funktionstest (sit-to-stand) och uthållighetsstyrketest (modifierat Biering- Sørensen), samt fysisk aktivitetsnivå mätt med accelerometermätare. Deltagarna genomförde fem testtillfällen innan och fem eller sex testtillfällen efter intervention. Vid sista besöket skattade deltagarna förändring av besvär enligt global index of change. Resultaten analyserades på individnivå genom visuell analys av trender och nivåskillnader i grafer, statistisk analys av graferna genom 2 SD-metoden, i kombination med deltagarnas subjektiva beskrivningar av eventuell förändring.

Problem: Forskning finns avseende vilka lägespreferenser köpare av småhus vanligen föredrar (Betts & Ely, 2008). Forskning finns även avseende hur marknadsföringspsykologi i form av varumärken påverkar konsumentens val av en vara (Arnold, 1993). Däremot har författarna till denna uppsats inte lyckats hitta annan forskning som kopplar samman marknadsföringsteori och bostadsområden, det vill säga hur varumärket påverkar köparens val av bostadsområde i samspel med praktiska faktorer. Studien vill även undersöka hur trendsättare som exempelvis kända personer och yrkesmän inom bostadsbranschen, kan påverka hur ett bostadsområdes efterfrågan kan komma att öka.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan få ett bostadsområde att öka alternativt minska i attraktivitet.Metod: För att komma fram till syftet har både kvalitativa och kvantitativa undersökningar utförts. Genom att noggrant välja ut fastighetsmäklare verksamma i Halmstad, har det genom öppna intervjuer framkommit viktig kunskap om vilka trender som råder på bostadsmarknaden i Halmstad.

Det Skandinaviska Björnprojektet har arbetat med samma björnpopulationer sedan 1984. Detta ger en unik möjlighet att över tid följa samma individer och population och därmed se eventuella förändringar som sker med dessa. Under april och maj 2008, som en del av det Skandinaviska björnprojektets årliga sövningar och märkningar av brunbjörn (Ursus arctos), undersöktes tand- och munhälsan hos 22 björnar med varierande ålder och kön. Alla björnarna vägdes och undersöktes kliniskt. Munhålan inspekterades och fotograferades.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag kan skapa konkurrensfördelar genom en varumärkesutvidgning. Studien baserar sig på fallföretaget Nationalencyklopedin AB. Vi avser att identifiera intern kompetens och resurser och därigenom klargöra vilka styrkor som finns i det befintliga varumärket och som med fördel kan byggas in i den nya produkten. Studien avser även att undersöka om NE AB bör använda sig av en varumärkesutvidgning vid lanseringen av deras nya läromedelsprodukt eller om de bör introducera ett nytt varumärke. Med hjälp av teoretiska och empiriska ramar undersöker vi hur NE AB kan använda sig av dess nuvarande styrkor inom varumärket, konkurrensstrategierna samt kärnkompetensen ? vid introduktionen av en ny digital läromedelsprodukt.