Detta arbete undersöker två tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest på i arbetet är ett artificiellt neuralt nätverk som evolveras med hjälp av samevolution. Tekniken är utformad för att inte behöva någon tidigare mänsklig expertis. Den andra tekniken använder heuristiker och mänsklig expertis för att få fram evalueringsfunktionen. Spelet som används för att testa teknikerna är Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

This study deals with the contribution of the genetic variant lactase persistence among Neolithic people from the Baltic Island Öland. Skeletal remains from twelve individuals went through DNA sequencing in order to find the mutation that allows adult individuals to digest milk sugar. The twelve individuals were chosen from two different Neolithic sites, where the archaeological and isotopic data suggest that the individuals from Köpingsvik were hunters and gatherers and the individuals from Resmo were early farmers. The individuals with the genetic variant lactase persistence can be described with selection and genetic flow.  Only five individuals produced results and the mutation was found in two of the subjects. All the individuals who were successfully sequenced came from Resmo, whereasno individuals from Köpingsvik yielded any results.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som främst drabbar kvinnor mellan 15-24 år och det är cirka en % av världens befolkning som drabbas varje år. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvårdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förståelse. Detta kan resultera i att flickorna känner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjälpa dem att tillfriskna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

AbstractThe genetic diversity in cultural plants is considered to be threatened due to global climate change and antropogenic influence. Unknowing of future conditions for cultivation, gene banks all over the world are now trying to build up costly safety nets of species and varieties that may become highly valuable owing to their specific traits and genetic heredity. Hence, in 2002 there was a national inventory, aimed at the Swedish public, asking for seeds believed to be lost. Among the resulting collected seeds were some accessions of garden bean, Phaseolus vulgaris. The objective of this particular study was to assemble a collection of unique varieties and discard possible duplicates.

Under våren är det högsäsong för bolagsstämmor och incitamentsprogram till ledandebefattningshavare tros återigen komma att diskuteras livligt. Organisationen Aktiespararnapåpekade tidigare under våren att en nyhet i år är syntetiska aktier som incitament och denämner även så kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen.Uppsatsens problemformuleringar är hur trenden ser ut gällande incitamentsprogram ibörsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieägare vill se. Syftet med uppsatsen äratt utifrån Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoteradeföretags incitamentsprogram, samt analysera aktieägares åsikter kring olika program.Våra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod använts och etthermeneutiskt förhållningssätt präglat vår tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna,Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet.I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation,belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olikamodeller för incitament. Empirin utgörs av information från intervjuer med de respondentersom inkluderats.

Organiserad hästavel har bedrivits i Sverige sedan sekler tillbaka. Under de senaste åren har aveln ökat och effektiviserats genom användningen av artificiell insemination. I dagsläget kan ett enda ejakulat fördelas på flera ston och stona behöver inte längre transporteras långa sträckor till hingsten. Den nya tekniken har också medfört att aveln blivit mer selektiv och möjligheten att sålla bort olämpliga hingstar har ökat. Tekniken är dock inte perfekt och ibland händer det att hingstar med dolda genetiska fel används i aveln och detta kan orsaka skador och sjukdomar i stoet eller fölet.Ur juridisk synvinkel uppkommer här en mycket intressant frågeställning: kan köparen av ett ejakulat hävda att ejakulatet är felaktigt på grund av att det innehåller anlag för genetiska sjukdomar och kan köparen i så fall få någon ersättning för de skador han lider på grund av att fölet drabbats av sjukdomen?Rent definitionsmässigt föreligger en produktskada som avser skador på annat än den köpta varan.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående deras didaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturella Sverige. De didaktiska frågorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angående historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle.

Detta arbete undersöker två tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest på i arbetet är ett artificiellt neuralt nätverk som evolveras med hjälp av samevolution. Tekniken är utformad för att inte behöva någon tidigare mänsklig expertis. Den andra tekniken använder heuristiker och mänsklig expertis för att få fram evalueringsfunktionen. Spelet som används för att testa teknikerna är Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

Snabba leveranser har länge varit viktiga för företags logistikstruktur och skapat nyttaför verksamheten. Flygfrakt har i det avseendet varit ett fördelaktigt alternativ överlånga sträckor. På grund av höga kostnader i jämförelse med andra transportslag hargodset som fraktats ofta varit högvärdigt och volymerna små. Användningen avflygfrakt har haft en stabil långsiktig tillväxt men alltid varit beroende avmakroekonomiska trender som konjunktur och bränslepris. Konjunkturkänslighetenberor på de höga transportkostnaderna och företags vilja att minska dessa vid sämreekonomiska förutsättningar och bränslepriset har en betydande del av kostnaderna vidflygfrakt vilket gör att prisförändringar får stort utslag.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av flygfrakt harförändrats historiskt, hur den ser ut idag och vilka trender, utöver ovan nämnda, sompåverkar den framtida utvecklingen av flygfrakt.

Denna uppsats handlar om vad som hänt i namnskicket bland personnamnen mellan år 1998 och år 2007. Syftet är att se vad som har hänt, och varför, på nio år. De 100 vanligaste pojk- och flicknamnen 1998 och 2007 har undersökts och tendenser har framkommit. De korta namnen, de namn som tillhör de nordiska, de namn som var populära kring år 1900 och de lite mer ovanliga namnen har blivit mer populära 2007 jämfört med 1998. Namn med betydelse har blivit mer populära bland flicknamnen, medan bibliska namn blivit mindre populära bland pojknamnen.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående deras didaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturella Sverige. De didaktiska frågorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angående historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle.

Detta arbete är en studie av Saturnusmånen Titans jonosfär. Det som har undersökts är dess värmeledande förmåga, konduktivitet och avkylning, för de lägre delarna (1000-2000 km). Dessutom studerades möjliga förlustkällor för elektroner. De resultat som produceras studerades och jämfördes med teorin. Målet med arbetet var att utifrån förhandsdata skapa profiler av olika parametrar för de lägre delarna av jonosfären.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren.

Objective: The purpose of the study is to explore and illustrate how ultrasound midwives and medical specialist in obstetrics and gynecology believe the information given to parents about the genetic soft markers should be handled.Design: A quantitative questionnaire study with cross-sectional design. Participants: 44 ultrasound midwives and 37 medical specialists in obstetrics and gynecology.Findings: Most of the participants would like to inform before the ultrasound starts that they will be looking for genetic softmarkers during the ultrasound. Likewise the majority wanted to inform the parents about possible increases in the risk for chromosomal abnormalities based on findings on the routine ultrasound. There was a difference in frequency between those who responded that they would like to inform before the ultrasound that they will be looking for genetic softmarkers and those who responded that they believe the future parents wants information before the examination.Key conclusions: It could help health care professionals in their role as information providers if there were common recommendations for the information to be given to future parents about genetic softmarkers in connection with the routine ultrasound.