Inflammatory bowel disease (IBD) är ett samlingsnamn för en grupp inflammatoriska tarmsjukdomar och en av de vanligaste orsakerna till kroniska mag-tarmsymtom hos hund. Orsakerna till IBD är inte helt fastställda men tarmslemhinnans immunförsvar, bakterieflora, genetiska faktorer och miljöfaktorer anses vara centrala för tillståndet. En av de mest utbredda uppfattningarna är att sjukdomen uppkommer som ett resultat av bristande immunologisk tolerans som gör att immunförsvaret felaktigt går till attack mot harmlösa antigen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vilken roll Pattern recognition receptors (PRRs) har i IBD, hur tarmbarriären påverkar risken för sjukdomen, vilka förändringar av tarmfloran som setts hos IBD-hundar och hur floran påverkar sjukdomsuppkomst. Litteraturen menar att en defekt tarmbarriär är en av de nyckelfaktorer som hör ihop med IBD. Ökad permeabilitet i tarmen kan öka exponeringen, och därmed interaktion, mellan antigen och immunförsvar vilket inducerar inflammation. Oavsett om en defekt tarmbarriär uppkommer som en effekt av sjukdomen eller om det är en direkt orsak till IBD så är det troligen viktigt för att det ska bli kroniskt.

  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverketmodernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället.

Unga tillväxtföretag är svåra att värdera då tillgången till information är bristfällig. En potentiell investerare måste därmed uppskatta det unga tillväxtföretagets framtida utveckling då trender inte kan spåras i historisk data. Osäkerhetsfaktorn, såväl som den höga risken för misslyckande, måste således vägas in. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur värderingen av unga tillväxtföretag går till i praktiken samt se hur risk och irrationalitet hanteras i processen. Vårt delsyfte är även att urskilja de faktorer som styr priset på ägarandelen.Vi har valt en kvalitativ ansats för att besvara vår frågeställning och för att få en djupare förståelse för de faktorer som inverkar på värderingen samt få en inblick i det mänskliga beteendet i investeringsprocessen.

Efterfrågan på marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste åren. Marmorering är insprängt fett i muskulaturen, intramuskulärt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet. Det insprängda fettet lyfter fram köttets smakämnen, fettet bidrar även till att köttet upplevs som saftigare. Det insprängda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulärt fett är relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, ålder, muskeltyp samt tillväxthastighet av muskel- och fettvävnad. Även utfodringens intensitet påverkar andelen intramuskulärt fett. För att tillgodose konsumenternas efterfrågan på marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.

Under 1900-talet har världens städer i allt större utsträckning kommit att utvecklas till segregerade samhällen där fattiga och rika, högutbildade och lågutbildade lever geografiskt åtskilda från varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhälle? På vilket sätt kan åtgärder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara på dessa frågor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesätt som har sin utgångspunkt i de sociala aspekterna, där målet med exploatering blir att främja integration.

Det finns en innovativ, grön grundläggningsteknik kallad energigrundläggning. Principen är att integrera redan erforderliga, strukturella element såsom pålar med en värmeväxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt används i Norden. Tekniken visar på stor potential då man kan uppnå synergi genom utvinning av värme under vinterhalvåret och kyla under sommarhalvåret.I detta arbete redogörs för grundläggande principer och mekanismer bakom energigrundläggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom området. Det finns få exempel i litteraturen på problematiken med förändrade geotekniska egenskaper hos jorden på grund av energiutvinningen och än färre exempel på knäckningsproblematiken hos slagna, slanka stålrörspålar.

Melanom är en av de mest immunogena (immunstimulerande) tumörformerna och immunterapi har därför varit en behandlingsform som studerats för att undkomma de svåra biverkningar som erhålls vid de konventionella behandlingsmetoderna, som cytostatika och strålning. Det finns många olika strategier för att inverka på och aktivera immunförsvaret och flera immunterapier finns redan godkända och används idag för behandling av melanom. Flera av dessa terapier verkar dock genom att generellt stimulera immunförsvaret vilket resulterat i betydande biverkningar samt haft förhållandevis liten effekt mot tumörerna. Endast en liten andel (som högst 6%) har uppvisat en så kallad fullständig respons, det vill säga blivit helt fria från tumörer vid dessa behandlingar. Adoptiv immunterapi går ut på att man ?tränar? och aktiverar patientens egna T-celler in vitro att känna igen och angripa tumörceller och återinjicerar dem sedan, vilket resulterat i en mer riktad behandling med flera gånger högre effektivitet mot tumörerna jämfört med andra immunterapier och man har nått upp till en fullständig respons på 22 %. Det är en komplex metod med flera olika steg där utvecklingsmöjligheter finns.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Gulrost, Puccinia striiformis, är förmodligen den allvarligaste svampsjukdomen för världens veteodling och det finns stor risk för betydande skördeförluster vid obehandlade angrepp. Under de senaste åren har gulrostproblematiken ökat i Sverige och strategier för att motverka svampen är ett ständigt pågående arbete. Gulrostsvampens genetiska diversitet ger möjlighet till att nya raser snabbt bildas. Sorter som är mindre känsliga för svampen i dagsläget kan bli mycket mottagliga inom en kort tid. Angreppsgraden har varierat mellan åren, med bland annat stora angrepp i södra Sverige 1990, vilket ledde till skördeförluster på över 50 % i känsliga sorter.

Mastocytom är den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstår i dermis eller i subkutan vävnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar är fortfarande inte helt klarlagd, och den är förmodligen multifaktoriell. Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar även upp frågan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller härstammar från hematopoetiska stamceller.

Tidig kastration, i detta arbete definierat som kastration före leverans, är ei skrivande stund ett mycket omdebatterat ämne. Trots rådande rekommendation om kastration från sex månaders ålder förekommer en ökande efterfrågan om tidig kastration bland uppfödare. Syftet med den genomförda studien var att identifiera bakomliggande orsaker bland svenska uppfödare till denna önskan. Arbetet syftar fortsatt till att, utifrån vid studien inkomna svar, identifiera potentiella risker tidig kastration kan medföra på avelsmaterialet samt fastställa om eventuella djurskyddsmässiga fördelar vid tidig kastration kan underlätta djurskyddsorganisationernas arbete. Material till studien insamlades via enkäter som sändes ut till uppfödare, katthem och veterinärer.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare.

Löslighet och transport av sällsynta jordartsmetaller i Källfallsfältets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlägga vilka mekanismer som styr lösligheten av sällsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan Källfallsfältet i Västmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring är den främsta processen som styr pH i anrikningssanden, och därmed också indirekt REEs löslighet. Däremot är sulfidvittring ingen källa till REE i sig då ämnena inte föreligger sulfidbundna, något som oxiderat tillgänglighetstest NT ENVIR 006 visade.

Stereotypier och tvångsbeteenden är relativt vanligt förekommande hos hundar. Exempel på några av dessa beteenden är flanksugning, filtsugning, slickdermatit, bita i luften, svansjakt och att stå som fastfrusen. Det finns oenigheter inom litteraturen om vad en stereotypi respektive ett tvångsbeteende är. Vissa författare använder begreppen som synonymer, medan andra ser det som två skilda beteenden. På grund av den rådande begreppsförvirringen använder jag termen avvikande repetitiva beteenden som ett samlingsnamn.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.