Interdisciplinärt specialarbete inom lärarutbildningen LSV410, 15hpÄmne: SvenskaTermin: vt 2015Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Syftet: Syftet med vår uppsats är att undersöka i vilken mån tänkesättet bakom begreppet kundlojalitet används i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan användas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjänade butiker.Undersökningsfrågor: Hur arbetar Resurs Bank med sin kundlojalitet? Hur värvar Resurs Bank sina kunder och på vilka sätt kan man kvarhålla sina kunder på sikt?Slutsats: Vi har genom hela uppsatsen försökt betona vikten av starka relationer. Konklusionen som blev avgörande för vårt studiefall är att bankens roll som sidoleverantör är betydande. För att dessa relationer ska fungera krävs det ett välfungerat samarbete som bygger på täta förbindelser. Vidare betraktar vi situationen som sådan att båda parterna har stora möjligheter att nyttja varandras tjänster på ett resultatinriktat sätt.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Denna D-uppsats undersöker hur genetiska algoritmer beskrivs i teorin och hur de tillämpas mot verklighetsbaserade optimeringsproblem. I uppsatsen har jag valt att utföra en dokumentstudie, där jag undersöker hur genetiska algoritmer tillämpas mot the traveling salesman problem. Allt insamlat material har analyserats och jag har identifierat och beskrivit ett produktionsproblem, vilket jag har angripit genom att egenutveckla en modell över en genetisk algoritm. Utifrån dessa förutsättningar besvarar jag uppsatsens forskningsfråga, nämligen vad är viktigt att beakta i samband med utveckling och design av genetiska algoritmer? .

Denna uppsats är en kvalitativ programteoretisk utvärderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i Umeå kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de ställs inför i sin yrkesroll. Området arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste åren har skett förändringar på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta ställer i sin tur nya krav på kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i sin tur förändrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv människosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stärka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsområden för verksamheten.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad.

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata sjukgymnasters syn på varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa två yrkesgrupper var, att båda grupperna behandlar personer med problem från rörelse- stödjeorganet. Författarna bestämde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer på tre naprapater och två sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar på att båda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa områden.

Föreliggande studie bygger på en enkätundersökning som genomfördes med lärare i årkurs 1 till 6 på sex skolor i två kommuner. Studien försöker att ge en helhetsbild av organisationen idag, men även hur den har förändrats över tid samt innebörden av den stora omorganisationen som kommunaliseringen inneburit. Studien presenterar genom en enkätundersökning lärarnas bild av resurs som begrepp samt hur dessa bäst bör appliceras till undervisningen. Avslutningsvis innehåller studien även ett avsnitt rörande kommunaliseringens påverkan för lärarens vardag ur ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet visar att begreppet resurs är svårt att definiera då det förknippas med olika åsikter och tankar beroende på vem du frågar.

Syfte: Att beskriva och analysera IT-bubblan och dessefterverkningar samt konsekvenserna av denna kris för destuderade företagen. Vi kommer att undersöka hur de harförändrat sina system, sitt sätt att arbeta och anpassat sinfinansiering och sina tillgångar för att passa dagens kunderoch investerare. Kunskapsbidraget är att ge en tydligare bildöver hur företag överlever en så omfattande börskrasch somIT-kraschen och använder erhållen kunskap som en resurs.Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats med en kvalitativmetod. Vår utredning bygger på intervjuer med IT-företagsamt en börsanalytikerTeoretiskt perspektiv: Tidigare gjorda analyser av börskraschen samt artiklarkommer att ligga till grund för vår teoretiska bas.Vidare kommer företagsekonomisk- och informatiklitteraturanvändas för att få en bredare bas.Empiri: Intervju med åtta IT-företag för att se hur dessa hanteradeIT-kraschen och vad de lärt sig inför eventuellakommande kriser, samt hur de har förändrat tillämpningen avsina system. Vi kommer även att analysera företagensfinansiella information innan kraschen jämfört med idag.

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om elevernas lärare var medvetna om elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på praktiska, sociala och teoretiska resurser.

Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.