Det är vanligt att djur i fångenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vävning. Dessa typer av beteenden är vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan även ses hos sällskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem både för djuret själv men även för ägaren. Många studier har genomförts där det fokuserats på vilken effekt miljön har, både på uppkomsten av beteendet men även på om omgivningen kan användas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns påverkan, men också genetiska förutsättningar, välfärd och om avel mot ett stereotypt beteende är att rekommendera.

Den biologiska studien har visat att värphöns genom domesticeringen förändrat och anpassat sina beteenden till att leva med människor. De har utvecklat en minskad rädsla för människor och en ökad stresstålighet. I denna studie har höns återhämtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har påverkat återhämtningen jämfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. Frågeställningarna som användes för att undersöka detta var: Hur lång tid tar det innan höns återhämtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det några skillnader i återhämtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte på en specifik tid för återhämtning men på att en tydlig återhämtning förekom.

The canine population has during it?s time with humans gone through at least 2 major genetic bottlenecks, the first when it was separated from the wolf, and the second when it was divided into different breeds. Among other things, this has lead to the accumulation of unwanted genes, such as genes causing disease in dogs. One such inherited disease is syringomyelia, which has proven to be more common than expected, especially in certain smaller breeds such as the Cavalier King Charles Spaniel. Syringomyelia in dogs is often a secondary condition caused by the malformation called occipital hypoplasia.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

I samhället finns det en förväntning på att kvinnor och män är olika och de ska åtrå varandra, vilket kan benämnas heteronormativiten. Att följa den förväntade normen innebär att få ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrågasätta de rättigheter och privilegier som heteronormativiteten innebär. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen ämnade ta reda på hur lärare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lärarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhället.

Hypertrophic cardiomyopathy (HCM) is the most commonly diagnosed cardiac disease in cats. The phenotype varies from mild focal thickening to severe concentric hypertrophy at the left ventricle. Two separate myosin binding protein C (MYBPC3) mutations have been identified in Maine coon cats (A31P and A74T) and one in Ragdoll cats. All three of them seem to cause familial HCM in an autosomal dominant pattern. The purpose of this study was to investigate the presence of these three mutations in population cats of different breeds with HCM in Sweden. The results may show if HCM is present in the absence of these mutations.

Annorlunda färger på djur har fascinerat människan i alla tider. På många husdjursslag har färgen ingen direkt betydelse för produkten utan har ett mer estetiskt syfte. Detta gör fåren till ett unikt husdjur då vit färg länge har varit av ekonomisk betydelse och hos ullproducentervärlden över ser man ofta bara vita fårflockar. Trots detta dyker då och då färgade lamm upp och ger en ekonomisk förlust då färgad ull inte betalas lika bra. Vit färg har dock visat sig ge störningar i form av fertilitetsproblem och detta har gjort att många ullproducenter iställetinriktat sig på färgade får med naturfärgad ull.

Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS).

Epilepsi utgör den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen hos hund med en uppskattad prevalens på 0,5-5,7 % beroende på ras. Sjukdomen karakteriseras av återkommande epileptiska anfall som tar sig olika uttryck beroende på vilken del av hjärnan som påverkas. Om anfallen inte uppkommer till följd av skada eller sjukdom klassificeras epilepsin som idiopatisk. Orsaken till idiopatisk epilepsi (IE) är okänd, den förmodas ha en genetisk anknytning. Denna litteraturstudie syftar till en fördjupning i ämnet och att besvara frågeställningen: Vad är idiopatisk epilepsi och vad gör en del hundar predisponerade, med avseende på ras och kön? IE förekommer hos nästan alla hundraser inklusive blandraser, men prevalensen skiljer sig mycket åt mellan raserna.

Det har blivit allt vanligare att ta med sin hund på resa, vilket bland annat kan bero på att det numera är både billigare och lättare att resa med hundar, sedan Jordbruksverket 1 januari 2012 införde nya regler rörande införsel av hund. I denna litteraturstudie sammanställs tillgänglig litteratur för att undersöka hur sällskapshundar påverkas av stress och om transport är stressande, samt vilka faktorer som är av betydelse under transporten. Stress kan ge både fysisk och psykisk påverkan och på sikt påverka immunförsvaret och öka mottagligheten för infektioner. I flera studier på olika djurslag har en ökning av bland annat hormonerna kortisol, adrenalin och noradrenalin uppmätts vid stress. Olika typer av beteendeförändringar kan också uppkomma i samband med stressfyllda situationer, men vilka beteenden som uppkommer varierar mellan individer och olika stressorer.