En rad områden som elever finner särskilt svåra har identifierats inom naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning de senaste decennierna. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken mån naturvetenskapliga läroböcker är skrivna på ett sätt som kan tänkas överbrygga dessa kända svårigheter. Dessutom undersöktes om det i detta avseende har skett några förändringar i de läroböcker som publicerats efter forskningsresultaten blev kända jämfört med dem som publicerats tidigare. Genetikavsnitten i två nypublicerade och en äldre biologilärobok analyserades med avseende på huruvida kända svårigheter överbryggas eller inte. Analysen visade att lärobokförfattarna inte på ett nämnvärt sätt undvikit svårigheterna.

Sammanfattning 1993 gjordes en studie i hur elever uppfattade olika genetiska och gentekniska begrepp. 2004 följdes denna studie upp. Båda undersökningarna är gjorda på samma skola och 186 elever deltog. Kunskapsmässigt var det inte någon större skillnad mellan de båda undersöknings tillfällena, vilket också visas i TIMMS- utredningen. Men man kan se att eleverna har förändrat sitt sätt att svara mellan de båda undersökningarna. 1993 fanns vardagsnära förklaringar till ord som DNA (Danska National Armen) och mutationer (muta).

Bovin spongiform encephalopathy (BSE) är en sjukdom som drabbar nötkreatur, och varssmittämne är det ofullständigt utforskade prionproteinet. Detta protein finns i vår egen kropp,men då veckat till strukturen av en alfahelix istället för ett betaflak. När vi får i oss ettfelveckat protein verkar det som att en domino-effekt sker och alla normala proteiner avdenna sort veckar sig fel och ansamlas i centrala nervsystemet (CNS). Människor som ätersmittat kött kan drabbas av den humana formen, variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD),som är en neurodegenerativ sjukdom med lång inkubationstid och som oavkortat leder tilldöden. I denna litteraturstudie görs ett försök att belysa dessa sjukdomar och problematikenrunt omkring, med betoning på BSE.

En vanlig åsikt bland lärare är att Genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom Genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

The purpose of this study was to compile when and why piglets die during the suckling peri-od. Piglet mortality is an important factor influencing the profitability of piglet production. There are many factors that play a role and interact whit each other. This study summarizes when the piglets die during the suckling period and reasons why the piglets die. The infor-mation given is crushed, illness, management/environmental, genetic influence and piglet birth weight/farrowingprocess.

Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka.

Upplevelsen av att drabbas av hjärtinfarkt är en stor förändring i det dagliga livet. Den som blir drabbad, dennes familj och närstående påverkas också av sjukdomen på olika sätt. Kvinnor delar inte alltid samma upplevelser med männen efter en hjärtinfarkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar Genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna.

Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Höftledsdysplasi (HD) är en i raden av genetiska sjukdomar hos våra hundar Det är en ärftlig sjukdom som främst finns hos storvuxna raser och ger en felaktig utveckling av höftleden som ger upphov till förslitning av brosket i höftleden med benpålagringar som följd. Trots avelsprogram fortsätter höftledsdysplasin att vara den mest vanliga ortopediska sjukdomen hos våra hundar. Höftledsdysplasin karaktäriseras som överdriven slapphet i ledkapseln och dess ligament, samt att ledkulan inte är normalt placerad i leden. Dagens graderingssystem som används är inte tillräckligt för att kunna stoppa sjukdomens framfart. Därför utvecklas nu ett HD-index som inte bara tar hänsyn till individens egna HDstatus utan även dess släktingar. Det är inte bara Genetiken som styr uttrycket av HD. Även miljöfaktorer har inverkan på om tillståndet uttrycks samt i vilken allvarlighetsgrad. Diet och motion har därför visat sig ha betydelse för sjukdomens utveckling.

Våra djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Hypotyreoidism är en vanlig endokrin sjukdom hos hundar. Den orsakar nedsatt livskvalitet i form av utbredda symptom från flera olika organsystem och sjukdomen kräver livslång medicinering. En orsak till hypotyreoidism är Canine Lymphocytic Thyroiditis (CLT), en autoimmun sjukdom som står för ett stort antal av sjukdomsfallen hos hund. Mycket talar för att utvecklandet av sjukdomen har en ärftlighetskomponent eftersom den uppträder i mycket hög frekvens inom vissa raser medan det är en tämligen ovanlig åkomma inom andra raser. Studier av hundpopulationer har visat på en genetisk koppling mellan CLT och gener för Dog Leukocyte Antigen II (DLA II) hos vissa raser.

Syftet med denna litteraturstudie var att genom tillgänglig litteratur ta reda på vilka faktorer som påverkar födelsevikten hos smågrisar samt hur födelsevikten påverkar smågrisens överlevnad från födsel till slakt. Även variationen i födelsevikt studeras i arbetet. Den primära frågeställningen var om det är möjligt att genom avel öka födelsevikten och på så sätt öka smågrisöverlevnaden. Flera studier har visat att det finns både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar födelsevikten. De faktorer som undersökts i denna litteraturgenomgång är genetisk bakgrund, kullstorlek och suggans kullnummer.