Dagens utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet.Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter.

Rampfeber är ett stort problem även för universitetsstudenter, som har valt en yrkesinriktning i vilken att stå på scen är ett vanligt inslag. Rampfeber kan medföra att individer väljer bort yrkesinriktningar som de annars är intresserade av och kan försämra prestationer och hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan lärar- och civilingenjörsstudenter på LTU när det gäller rampfeber. En första hypotes är att rampfebern är lägre på det universitetsprogram, där publika framträdanden inträffar regelbundet och i det här fallet lärarprogrammen. En andra hypotes är att lärarstudenter tillämpar coping-strategier i lägre utsträckning och en tredje hypotes är att rampfebern är lägre hos män.

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan.Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen.Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne som framlyfts som en framgångsfaktor för organisatorer. Det finns ändå många organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsområdet. Många organisationer har inte lagt arbete på att hitta de strategier och arbetssätt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste är att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behålla kompetens först blir aktiviteter i arbetet när ett behov uppkommer. Vi anser att det är ett viktigt ämne eftersom det är relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen är att få en inblick och en förståelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

De flesta företag strävar i huvudsak efter att maximera värdet av sitt företag och ett sätt att öka värdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar är att skapa en strategi och att följa denna är avgörande för att nå dit man vill. Strategier kan utformas på olika sätt, men gemensamt för alla strategier är att de måste hantera osäkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad små- och medelstora företag upplever som osäkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av små- och medelstora företag grundar sig på att den största delen av tidigare forskning inom detta ämne är gjord på stora företag.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning.Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning.

SammanfattningTitel:Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenskafastighetsmäklarbranschenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Lovisa Hidesten & Mathilda LarssonHandledare:Jonas KågströmDatum:2014 - majSyfte:Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever påen konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad.Metod:Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäterin, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats:Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hosmikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, ochmikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgång.Förslag till fortsatt forskning:Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidareforskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen.Uppsatsens bidrag:Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad.Nyckelord:Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens,drivkraft, strategi, överlevnad.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att människor använder Blocket och se vilka strategier som kan användas för att bryta dessa krafter..

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, näringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning är en kritiskt begränsande faktor för detta. Bakgrunden är tecken på att elektronikbranschen i Norr- och Västerbottenregionen inom kort riskerar att lida brist på adekvat kompetens och därför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att på sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och några av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt är relativt outvecklad i företagen.