Private Banking är en banktjänst för förmögna individer och företag som syftar till att hjälpa dem med förvaltning av deras kapital men även andra tjänster såsom hjälp med deklarationer. Storbanker idag kämpar med att återfå kunders förtroende efter finanskrisen 2008 och fokusen på riskhantering har blivit viktigare. Kunder har blivit mer känsliga för risker och därmed försöker banker dra fördel av detta genom att skapa värde i riskhanteringsprocessen. I detta värdeskapande eftersträvar man en bra relation till kunden som därmed kan Generera i ökade marknadsandelar. Vår problemformulering i uppsatsen blir då följande: ?På vilket sätt kan den svenska storbanken Nordea öka sina marknadsandelar inom Private Banking med hjälp av riskhantering??Syftet med vår uppsats blir därmed att få en djupare inblick i hur Nordeas Private Bankingtjänst arbetar med riskhantering och hur det påverkar deras marknadsandelar.

Företaget Cibes lift AB tillverkar skruvdrivna plattformshissar i olika storleksklasser för laster upp till tusen kilogram. Plattformhissar är ett mindre utrymmeskrävande alternativ till vanliga standardhissar och lyder under EU:s maskindirektiv. Masskonsumtion och prissättning tvingar företag att utveckla nya strategier för att hantera större flexibilitet och lägre tillverkningskostnader. Då även Cibes jobbar kontinuerligt med att kostnadseffektivisera sina produkter hade arbetet till syfte att göra en omkonstruktion av den bärande ramen till företagets standardmodell A5. Den nya ramkonstruktionen skulle utvecklas med avseende på kostnadsreducering, moderna tillverkningstekniker och hög tillverkningseffektivitet.

Stockholms varietéteater är en ideell teaterförening som har sina kontor och replokaler i Sorunda utanför Nynäshamn. Teaterföreningen hade en önskan om en mobil spelplats för sina evenemang, den skulle relativt befintliga konstruktioner snabbt kunna resas utan stor arbetsinsats, dessutom rymma minst 150 personer och klara säkerhetskraven som bl.a. räddningsverket ställer på tillfälliga byggnader. Ett annat krav var att konstruktionen skulle kunna resas, rivas och stå utan markankare. Med en sådan konstruktion skulle man nå ut till en ny publik och inte vara beroende av inhyrd arbetskraft och lokaler.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola Genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att Generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade.

Förutsättningarna för att ett företag ska nå tillväxt har förändrats under 1900-talet. Dessa ändrade förutsättningar har medfört att en mängd teorier och modeller utvecklats för att beskriva hur tillväxt uppstår och hindras. På 1990-talet började olika balanserade styrkort utvecklas för styrning med mål och mått. Dessa styrkort fyller väsentliga funktioner för företag och har erhållit stor uppmärksamhet. Den här studien har för avsikt att utveckla styrkortsområdet ytterliggare.

Prognostisering av makroekonomiska variabler är betydelsefullt för många individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig på våra framtida förväntningar om variablerna och kommer ständigt att vara förknippade med osäkerhet eftersom framtiden obönhörligen är oviss. För att underlätta beslutsfattande är det därmed nödvändigt att vidareutveckla metoder för att Generera prognoser som är så tillförlitliga och rättvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna är de som visar framtida inflationsförväntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen påverkar hur Riksbanken sätter styrräntan. Inflationsnivån och förväntningar på denna är något som påverkar såväl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen långivare- låntagare.Syftet med uppsatsen är att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbättras dels genom att använda ett mått på BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillämpa en metod för interceptjustering.

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner.

Att uppfylla revisionsklientens förväntningar samtidigt som man driver ett strikt reglerat tjänsteföretag medför utmaningar i revisionsbyråernas praktiska arbete. Revisionsbyråerna har därmed olika dimensioner för begreppet kvalitet. Å ena sidan skall byråerna opartiskt och oberoende granska företaget samt uppfylla de lagstadgade krav och regleringar som krävs av staten och andra organisationer. Å andra sidan skall revisionskundens krav och förväntningar på själva tjänsten uppfyllas. Syftet med uppsatsen är att undersöka två problem förknippade med revisionskvalitet.

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och årsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning är att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Till skillnad från en vinstdrivande organisation är en ideell organisations syfte inte att Generera vinst, de finansiella medlen skall istället användas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer måste därför använda sig av andra indikatorer för att mäta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mäta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning på området, för att sedan jämföra hur väl dessa teorier stämmer in på den svenska scoutrörelsen.

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar är något som många företag har problem med. Många företag anser att de investeringar inom IT som genomförts är misslyckade och har enbart Genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att Generera nytta av IT-investeringar är att deras IT-strategi och affärsstrategi inte stämmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier är i nivå med varandra och arbetar för att nå samma mål. Det krävs enligt forskarna att företaget arbetar för att få en god strategic alignment, eller strategisk samstämmighet, mellan IT- och affärsstrategier för att de IT-investeringar som görs Genererar i nytta för företaget.

Genom globaliseringen och den internationella handelns utveckling har en ökad konkurrens blivit ett faktum på den Svenska marknaden. Detta innebär att även de Svenska företagen har möjlighet att verka på fler marknader vilket även ställer krav på företagen att skapa en konkurrenskraft som kan motstå det ökade konkurrenstrycket. Med detta i fokus utvecklades vår problemställning: Hur arbetar företag för att skapa konkurrensfördel på marknaden? Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur ett företag kan arbeta för att skapa konkurrensfördel på marknaden. Vi har valt att studera detta ur ett företagsperspektiv genom en fallstudie på ett företag och fem djupintervjuer, där vi har valt att fokusera på hur de arbetar med sina interna konkurrensfördelar.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna Generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete.

Det allt större intresset för städers identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhällets strukturer där en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska Generera ekonomiskt tillväxt. För att säkerställa lokal tillväxt har konkurrensen mellan städer ökat vilket således har inneburit ett allt större intresse för städers identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumärkesstrategier och tydliga styr- och måldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön är en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och därför har många städer utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, såsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussättning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning är av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och därmed även staden i sin helhet.