Rapporten tar upp en kartläggning av nätverksövervakningssystem (NMS) som används för att övervaka nätverkstjänster och noder på ett nätverk. De egenskaper för NMS som utvärderas är vilket stöd systemen har för att övervaka ett flertal tjänster, hur god prestandan är för varje system samt hur god användbarheten i gränssnittet är. Resultatet visar att Nagios, OpenNMS samt Argus hade stöd för samtliga tjänster medan Munin inte hade stöd för nätverksenheter och Cacti endast stöd att övervaka SNMP. Det visar även att Nagios och OpenNMS generellt hade möjlighet att larma vid fler händelser samt att dessa två system var markant snabbare än Cacti och Munin. Användbarheten visade relativt stor skillnad i olika system.

Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik.

Den här C-uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilka lärandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger på utvecklingsinriktat lärande och tre faktorer som ingår i utvecklingsinriktat lärande. Dessa tre faktorer är delaktighet, variation samt kommunikation och variationen påverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och områden i företaget. Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till ämnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lärande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

I denna uppsats kommer två olika mått på utbildningsavkastning att beräknas. Det ena måttet kommer att använda sig av tvärsnittsdata och den andra av paneldata. Tvärsnittsmåttet kommer att användas för att beräkna förväntad framtida avkastning av en fyraårig universitetsutbildning. Måttet som baseras på paneldata kommer att användas för att beräkna det egentliga utfallet för avkastningen på fyra olika utbildningsnivåer. Dessa två mått kommer sedan att jämföras för att se om förväntningarna har infriats.

Studiens syfte var att beskriva eventuella förändringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik när de fick möjlighet att kommunicera med hjälp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. Två barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pågick under knappt fyra veckor.

Avsikten med denna studie var att ta reda på i vilken omfattning lärare inom musikämnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling på instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklärare som undervisar i ämnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehållet från intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med teorier men även de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lärarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vägen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera på en genre på djupet och att undervisningen därmed ofta hamnar på en grundläggande nivå. De menade även att samarbetet mellan de olika musikestetiska ämnena behöver bli bättre för att underlätta utvecklingen hos elever eftersom allting inom ämnet musik hänger samman..

Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag.

Hur tar sig människor utan tillgång till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gående eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som står parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bästa" parkeringsplatsen? Målet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det planeras för gång- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmärksamma att det ofta finns problem i planeringen för gång- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet är att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gång- och cykelvägar vid externa köpcentrum sker. Frågeställningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gång- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det då? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gång- och cykeltrafik generellt och därmed också vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gång- och cykeltrafik både generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som går eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbättras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och därmed gång- och cykeltrafiken har gjorts.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

För att skapa trovärdig tredimensionell datorgrafik krävs det att det går att skapa illusionen av tre dimensioner på en tvådimensionell skärm. Enkelt beskrivet finns det två stora metoder för detta, rasterisering och strålföljning. Dessa är fundamentalt olika.Den senaste generationen grafikkort för konsumenter har grafikprocessorer som till viss grad blivit programmerbara. Grafikprocessorerna är främst konstruerade för att stödja rasterisering men den nya programmerbarheten ger möjligheten att använda dessa mer generellt.I detta arbete görs en undersökning om huruvida det är möjligt att använda den nya programmerbarheten för att realisera strålföljning istället för rasterisering. Matematiska primitiver används för att skapa objekt och med hjälp av strålföljning kan realistiska bilder av objekten skapas.

Denna rapport ämnar att jämföra hur ljusets olika modeller behandlas de svenska läroböckerna Ergo Fysik A och Ergo FysikB jämfört med den engelska kursboken Advancing Physics AS.Det som framkommer är att Ergo Fysik A nästanenbartbeskriverstrålmodellen och ger begreppet stråle en felaktig definition. Ergo Fysik B beskriver vågmodellen till en början utifrån generellt vågbeteende och fotonmodellen utifrån den fotoelektriska effekten. Advancing Physics AS presenterar andra metoder att förklara fenomen som ljuset uppvisar. Strålmodellen behandlas knappt och begrepp som i svenska läroböcker beskrivs utifrån strålmodellen förklaras istället här med hjälp av vågmodellen och fotonmodellen. Slutsatser jag drar är att Advancing Physics AS är betydligt modernare och intressantare än de svenska läroböckerna och presenterar helt annorlunda metoder för att förklara fenomen än vad som görs med strålmodellen.

Degaardt, M & Rubensson, M. Postoperativt förlopp efter dagkirurgisk ljumskbråcksoperation. Uppföljningssamtal som grund för kvalitetsutveckling. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbråcksopererade patienter. Data insamlade med hjälp av högstrukturerade telefonintervjuer.