Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ?Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända.

Syftet med studien är att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus på bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte är att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrågor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör användas för att få ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet är en naturlig del som rekryteraren måste hantera. Det får inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser.Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser.

Huvudsyftet med studien är att med hjälp av generella teorier inom området samt insamlad empiri utreda och beskriva hur beslutsprocessen vid köp av barnmat ser ut. Ett delsyfte är att se om det eventuellt finns behov som idag inte tillfredsställs på marknaden. Två olika metoder har använts i uppsatsen. Den ena utgörs av kvalitativa djupintervjuer i hemmiljö och den andra metoden utgörs av kvantitativa intervjuer med småbarnsföräldrar vid hyllan i butik. Under denna del spenderade vi mycket tid i butikerna och kunde då också observera hur föräldrarna agerade vid hyllan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang.

Det finns mycket skrivet kring affärssystem, konsulter och utvärdering men det finns inte mycket skrivet om hur affärssystemskonsulter utvärderas. Vi har därför genomfört en undersökning där vi sökt svar på frågan hur affärssystemskonsulters prestationer utvärderas i konsultföretag. Prestationsutvärdering är viktigt för att kontrollera prestationer men även för att företaget ska uppnå den tilltänkta strategin. Syftet med denna undersökning var att bidra med ny kunskap kring hur affärssystemskonsulter utvärderas samt att genom en egen modell ge förslag på hur utvärdering av affärssystemskonsulter skulle kunna genomföras. För att undersökningen ska uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ studie där vi använt oss av teoriinsamling och intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sätt att erfara något ? variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen där varje uppfattning är lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sammanlagt 15 barnintervjuer på två olika förskolor i södra Sverige har genomförts.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Vägen från invasionsförsvar till ett insatsförsvar för väpnad strid, nationellt och internationellt, innebär ett behov av nya förmågor och krav på bekämpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar främst system för sjö- och markmål i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmågor och krav som i viss utsträckning kan vara generella för hela bekämpningsfunktionen. Den strategiska nivåns målbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen på bedömningar och värderingar som gjorts i pågående studier inom Amfibiekåren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer gränsöverskridande framtid.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ?i läs och skrivsvårigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I läs och skrivsvårigheter? säger att lärarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i läs- och skrivsvårigheter? samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hålls vid fyra olika årtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid år 1912, därefter följer åren 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfället år 2008. Vid de dagar tävlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de två första dagarna, de två dagarna i mitten och de två avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. Några generella slutsatser från resultatet kan inte göras, däremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 år. Resultatet från denna uppsats kan användas för att förstå var de normer och attityder vi har idag grundar sig.

Syftet med den här studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gäller stöttning, hjälpmedel, bedömning och betygssättning samt i vilken mån den undersökta skolans dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.     För att kunna undersöka det valda området användes semi-strukturerade intervjuer med tre lärare och en specialpedagog på skolan. Intervjuerna sammanställdes och analyserades.     Resultaten på studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlätta för elever med dyslexi genom hjälpmedel och nivågrupperingar, men att lärarna ändå till stor del står frågande när det gäller vilka metoder som fungerar bäst, hur de ska handla vid misstanke om dyslexi samt bedömning och betygssättning. Resultaten visade också att engelska är ett ämne som lärarna och specialpedagogen upplever som extra svårt för elever med dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lärarna dock inte annorlunda med elever som har dyslexi, trots att det ämnet anses som svårare. De anser sig inte ha verktygen..

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper.