Lönsamhet är ett ständigt aktuellt diskussionsämne för företag. För chefer är det en stor utmaning att bygga ihop en organisation som kan generera de högsta vinsterna. Ett sätt att möjliggöra högre lönsamhet är att ta hand om de existerande resurserna. Personalen är en konstant nyckelresurs i organisationen och bidrar till företagets framgång. Därför är det intressant att ta reda på hur företag kan påverka sin personal för högre ekonomiska effekter.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.

I en mer konkurrenskraftig värld måste anställda arbeta snabbt och effektivt för att generera vinst åt företagen. Fokus skiftar från välmående av sina anställda till företagets ekonomiska resultat. En negativ konsekvens av detta kan vara att kollegor och chefer inte investerar tid och energi för att hjälpa nyanställda att utveckla sin kompetens. För att motverka detta krävs det att företagen satsar på sina anställda, exempelvis genom mentorskap.Syftet med denna studie är att ge förbättringsförslag på mentorskap inom svenska teknikföretag, genom att genomföra en fallstudie på företagen Grontmij AB och Ericsson AB. Studiens huvudfråga är: Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbättras? Studien ger en inblick i hur mentorskap kan och bör användas i praktiken.Mentorskapsformer som har tagits upp i detta arbete är formellt och informellt mentorskap, med en intern eller extern mentor.

Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos är ett stort globalt problem. Syftet med det tioåriga projektet ?Vadstena en benhård kommun? var att utvärdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-79 år, 15% av en population på 7800 personer, blev tillfrågade om att delta vid fyra undersökningstillfällen som innebar att fylla i en enkät och att bentäthetsmätas. Vid första tillfället deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats är att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrån dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nådde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade på angivna svar i frågeformulär och bentäthetsvärden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gånger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fått ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).

I detta arbete studeras hur word of mouth fungerar i praktiken. Word of mouth är passerande, verbal och informell information. I huvudsak handlar det om rekommendationer men även generell information från en person till en annan. Word of mouth är ett mänskligt fenomen som har funnits sedan urminnes tider då människor är kommunicerande varelser. På senare år har dock fenomenet word of mouth blivit mer uppmärksammat, av både marknadsförare, forskare och företag.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden och i Sverige drabbas 30 000 personer varje år. När någon drabbas av stroke innebär det en stor förändring i livet och sjukdomen kan ge många neurologiska symtom. Detta är inte bara något som drabbar den sjuke, utan det får även konsekvenser för de personer som finns i den sjukes närhet, de närstående. En person behöver inte vara förbunden till någon genom släktskap eller äktenskap för att definieras som närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser och behov hos närstående till personer som drabbats utav stroke, från insjuknandet till ett halvår efter utskrivning från sjukhus.

SyfteÖvergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar.

I samband med fastighetsaffärer har ansvaret mellan parterna delats upp så att köparen ansvarar för faktiska fel medan säljaren svarar för andra typer av fel. Köparen har dessutom en långtgående undersökningsplikt för fel som denne inte har möjlighet att senare påkalla mot säljaren. Säljaren har å sin sida en upplysningsplikt som dock inte är generell utan omfattar endast vissa fall. I samband med domen i NJA 2007 s 86 kom frågan om felets väsentliga betydelse för köparen och själva köpet som sådant upp. Tyvärr gjorde HD ingen utförligare utredning av vad som skulle bedömas eller omfattas av begreppet.Till följd av att rättpraxis saknar en utförlig förklaring kring vad som ska omfattas av begreppet väsentlig betydelse trots att det vid flera tillfällen använts i både rättspraxis och doktrinen har detta utgjort grunden för den här uppsatsen.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Grundtanken till denna uppsats bygger på min erfarenhet av två motsatta föreställningar i det svenska samhället. Dels en generell bild av individen som självskapande, fri och subjektiv. En föreställning som, tillsammans med medvetenheten att vår livsstil och vårt samhälles välstånd är på bekostnad av ohållbarhet och orättvisa i världen, också medför ett krav på individens engagemang och ansvarstagande. För den självskapande, fria individen är den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, då den förväntas vara ett resultat av den fria viljan. Jämsides, i samma individs självbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nästan är betydelselös satt i förhållande till vad som behövs förändras för att uppnå större global hållbarhet och rättvisa.

Att verka som chef i en kulturorganisation är en komplex uppgift. Organisationen har oftabegränsade resurser och institutionella normer, vilket kan verka hämmande för chefers ochmedarbetares kreativitet. Syftet med uppsatsen är ta reda på vilka förutsättningar som behövsför att lyckas i sitt ledarskap i en kulturorganisation. Detta genom att undersöka hur chefer påGöteborgs stads Kulturförvaltning upplever sina förutsättningar att klara sitt arbete.Det teoretiska ramverk som används för att få en fördjupad förståelse kring uppsatsens syftehar framförallt handlat om ledarskapets förutsättningar, samt kulturorganisationers krav ochmotsättningar i ett ledarperspektiv. Materialet till studien har samlats in genom intervjuer medchefer samt personer på personalavdelningen inom Göteborgs stad Kulturförvaltning.

Tillståndsbaserat underhåll är en gren under kategorin förebyggande underhåll. Denna typ avunderhåll går ut på att undersöka och analysera tillståndsvariabler i ett system för att kunnabestämma systemtillståndet. Beroende på systemtillstånd kan sedan förebyggande elleravhjälpandeunderhåll planeras. Idag finns det ca 300 frånskiljande brytare installerade i detsvenska stamnätet. Svenska kraftnät planerar att införa tillståndsövervakning i form avtillståndskontroller på dessa brytare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och sociokulturella faktorer i samhället inverkar på människors val och handling i glesbygd. Detta har skett med fokus på utflyttning, återvandring samt attityder och värderingar gentemot samhället. Utgångspunkten var baserad på en fallstudie av en utvald årskull i Pajala kommun födda 1969. En kohortanalys utfördes i syfte att följa den utvalda gruppens utflyttning från hemorten mellan åren 1969-2004, parallellt gjordes även en kohortanalys på en årskull födda fem år tidigare för att kunna se eventuella förändringar i utflyttningsmönster. Utöver detta skickades en enkät ut till en urvalsgrupp bestående av 60 personer.