Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, både som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebär det när ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris?Syftet med denna rapport är att belysa vad som är en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi använder oss av aktörsynsättet eftersom det innebär att det är individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte är bestående. För vår del innebär det att den definition av företagskriser som vi får från de personer vi intervjuar inte är en generell definition utan den gäller för just dessa aktörer just nu.För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a.

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning.

Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion råder det en generell osäkerhet och oklarhet. Det finns således ett påtagligt behov av att klarlägga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser därför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar också till att påvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det några tydliga och beskrivbara tillvägagångssätt som kuratorn använder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvägagångssätt i så fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det några särskilda teorier som kuratorn anser vara behjälpliga i arbetet? Vilka är i så fall dessa?Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där jag intervjuat fyra kuratorer vid två av Västra Götaland regionens reumatologiska kliniker.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ?omätbara??Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Denna studie syftar till att studera hur yrkesverksamma konstruerar sina klienter utifrån kön, med fokus på killar. Dessutom söker vi belysa vilka diskurser som är närvarande i beskrivningarna och diskussionerna kring killarna. Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och genusperspektivet. Vi har tagit del av forskning som pekar på att konstruerandet av klienter påverkas av yrkesverksammas uppfattningar kring genus och könsroller.Vi har följt en arbetsgrupp på ett boende för ungdomar och observerat hur de pratat och diskuterat kring killar som är inskrivna på boendet. Studiens empiri består med andra ord av observationer samt en kompletterande fokusgruppintervju.

När ett transportavtal föreligger är transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestämmelseorten. Men det är också viktigt att transportören vårdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stämmer och ansvarar för att godset utlämnas till rätt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportåtagande på avtalat eller godtagbart sätt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadeståndsskyldig. Normalt krävs det att en avtalspart har orsakat skada genom vållande för att denne ska bli skadeståndsskyldig. För att kunna avgöra i ersättningsfrågan krävs det att man bestämmer huruvida ett vårdslöst handlande är att betrakta som enkel eller grov. Ett vårdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.

Introduktion: Genom att tillämpa kriterier för övergång från parenteral till peroral antibiotikabehandling, i största möjliga mån, kan överbehandling reduceras. En väsentlig åtgärd som bör beaktas, avser till att så fort som möjligt övergå från intravenös (IV) administrering till peroral antibiotika behandling, vid behandling av patienter med bakteriella infektioner. En tidig övergång till peroral behandling och utskrivning av patienter kan vara av vikt för att minimera en eventuell risk att erhålla vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att genom en litteraturstudie försöka undersöka vilka kriterier som rekommenderas vid en övergång från parenteral till peroral antibiotika administrering, inom den slutna vården. Vilket utfall tillämpning av övergångskriterier har haft på reduktion av vårddygn (LOS) samt behandlings utfall och tillfrisknande vid tillämpning av övergångs kriterier.

När ett transportavtal föreligger är transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestämmelseorten. Men det är också viktigt att transportören vårdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stämmer och ansvarar för att godset utlämnas till rätt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportåtagande på avtalat eller godtagbart sätt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadeståndsskyldig. Normalt krävs det att en avtalspart har orsakat skada genom vållande för att denne ska bli skadeståndsskyldig. För att kunna avgöra i ersättningsfrågan krävs det att man bestämmer huruvida ett vårdslöst handlande är att betrakta som enkel eller grov. Ett vårdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.

Problem eller avvikelser uppstår i en organisation när dess standard, mål eller riktlinjer inte kan uppnås. För att effektivt kunna minimera problemens inverkan i framtiden kan en grundorsaksanalys tillämpas. En grundorsaksanalys avser en systematisk analys vars, syfte är att förstå varför avvikelsen uppstod från början för att kunna identifiera dess underliggande orsak och utveckla systematiska åtgärder [7]. Grundorsaksanalysens syfte är att finna den underliggande orsaken till varför ett problem har uppstått och på så sätt eliminera dess inverkan i framtiden. Grundorsaksanalys ingår som en viktig del i kvalitetsledning och bör behandlas av organisationens kvalitetsledningssystem.

Riskhantering är ett viktigt kompetensområde, samt ett av huvudämnena vid forskning inom projektledning. Riskhanteringsprocessen består av tre principiella steg: identifiera risker och möjligheter, bedöma riskerna utifrån deras betydelse för projektet, samt att reagera och bemöta de viktigaste riskerna. Riskhantering är av extra stor vikt vid ledning av anläggningsprojekt och projekt som innefattar flera organisationer eller entreprenörer. Detta beror på att osäkerheten, exempelvis inom områden som ansvarsfördelning, kommunikation, koordination och kontroll, ökar i projekt med flera aktörer. Formaliserade riskhanteringsprocesser är ovanliga och vidare studier krävs för att utveckla Best practice inom riskhantering, samt att anpassa projektledningsmetoder efter olika projekttyper.

Ända sedan Sverige gick med i EU har man varit medveten om att Sverige strider mot EU:smervärdesskattedirektiv. Än idag har Sverige fortfarande inte anpassat alla sina delar imomslagen till direktivet och på grund av detta inledde EU år 2009 ettfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Utredningen som Sverige själva gjorde under 2009 komfram till att Sverige fortfarande inte var förenliga med direktivet i vissa delar, framförallt detfaktum att Sverige undantar alla allmännyttiga ideella föreningar från mervärdesskatt. Efterutredningen lämnade Sverige in ett förslag till EU-kommissionen angående ändringar iSveriges momslagstiftning. Idetta förslag stod det bland annat att Sverige, istället för attundanta alla ideella föreningar, endast skulle undanta de föreningar med en omsättning under1 000 000 kr om året från momsplikt.I februari 2011 fick Sverige avslag på detta förslag och debatten i Sverige kom igång påallvar.

 Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begränsas till 30 km/h där oskyddade trafikanter kan bli påkörda. Det faktum att fordon inte håller hastigheten har gett upphov till olika fartdämpande åtgärder för att tvinga förarna att sänka hastigheten och på så sätt rädda liv.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sänker hastigheten på fordon, uppfyller kraven som ställs och kommer till rätta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts på teknikkonsultföretaget Prodelox AB.Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag används som fartdämpande medel på de svenska vägarna, vilka lagar de behöver uppnå och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har använts i projektet, har även studerats.

Vid utgången av 2011 hade Scania det året levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jätte inom branschen för tillverkning av tunga fordon är välkänd för sin företagsfilosofi där de tre kärnvärdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. Utifrån dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har använts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal år under benämningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att säkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar beställs.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas även vid motormonteringen.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling? När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.