Organisationer idag står inför en omfattande konkurrens i en global miljö med en föränderlig marknad. Ständiga förbättringar är ett samlingsnamn för managementkoncept vilkas syfte är att effektivisera organisationen och minska onödigt ?spill? med hjälp av relativt små förändringar. Medarbetarnas deltagande är en av de viktigaste aspekterna för att skapa en effektiv offentlig organisation genom ständiga förbättringar. Traditionellt har den offentliga sektorn ett top-down perspektiv, medan koncepten om ständiga förbättringar bygger på ett bottom-up perspektiv.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Rapporten behandlar och utvärderar tre olika isolermaterial, Polyisocyanurat (PIR), grafitcellplast och mineralull, vid tilläggsisolering av miljonprogrammets byggnationer.  Stora delar av miljonprogrammet är nu i behov av upprustning. Samhällets skärpta krav gällande energiförbrukning gör att nya rationella metoder och material krävs för att tillgodose ställda krav. Att tilläggsisolera är en del i denna upprustning, och eftersom valet av isolermaterial ofta faller på gamla beprövade metoder och materialval, såsom mineralull, syftar denna rapport till att öka kunskapen om alternativa, mer högpresterande isolermaterial.Isolermaterialens egenskaper tas först upp och behandlas i en generell jämförelse där ekonomiska och tekniska aspekter beaktas.För att konkretisera och påvisa utfallet i ett specifikt fall genomförs en studie för ett referensprojekt, kvarteret Hundlokan, som ägs och förvaltas av Fastighets AB Förvaltaren. I studien undersöks tre olika alternativ för vart och ett av materialen vid tilläggsisolering utvändigt av Hundlokans fasader. Samtliga alternativ ställs sedan mot varandra och utvärderas med hjälp av: fukt-, U-värdes-, energi-, kostnads- och LCC-beräkningar (livscykelkostnad).Enklare fuktberäkningar som påvisar relativ fuktighet (RF), ånghalt och temperatur i väggens olika skikt genomförs.

I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden.Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Bakgrunden för denna uppsats är att jag som anställd i däckbranschen i Norden önskat att få ökad förståelse för vilka mekanismer som en däckleverantör, som normalt är ett försäljningsbolag ägt av en stor multinationell däckproducent, måste ta hänsyn till för att de självständiga däckfackhandlarna i Sverige skall föredra en viss leverantör och dennes produkter och varumärken framför andra leverantörer. Då däckfackhandeln totalt sett är den återförsäljningskanal som är störst när det gäller försäljning av däck till slutkund i Sverige, upplever jag detta som ett intressant forskningsområde. Däckbranschen i Sverige måste generellt anses som mer eller mindre outforskad. Internationellt kan det också se ut som om förvånansvärt få forskningsarbeten gjorts av just däckbranschen. När det gäller mitt specifika forskningsområde har jag inte funnit några motsvarande studier i mina sök i vetenskapliga databaser och liknande.

Bakgrund och problem: Arbete med hållbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvärlden. Det är ett val företag gör för att ta vara på de resurser världen har och för att leva upp till det yttre trycket från företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstärkning av varumärket. Vad är det som idag motiverar de undersökta företagen att tillämpa hållbarhetsredovisning alternativt att inte tillämpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klädföretags incitament till hållbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa åt.

Bakgrund och problem: Historiskt har företagens system för prestationsmätning varitkortsiktiga och finansiella, men genom den skiftande konkurrensen har allt mer kritik riktatsemot dessa system. Som ett svar på denna kortsiktighet har det kommit flera nyamanagementtekniker som belyser företaget utifrån fler perspektiv än det finansiella. Det finnsidag forskning hur det balanserade styrkortet skapar värde (De Geuser et al, 2009). Dennaforskning har framförallt tillkommit under senare år och fanns således inte när många företagimplementerade sitt styrkort. Detta kan därför inte ses som ett svar på varför företagen valt attimplementera konceptet.Andra forskare förklarar spridningen genom retoriska argument, fads and fashion, imitationoch sampaketering med andra management innovationer.

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen där det amerikanska företaget Facebook värderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. På grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början på 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga värden på företagen samt vilka faktorer som är viktigast vid företagsbesiktningar.Vår problemformulering lyder: finns det några skillnader i förvärvsprocessen av nystartade It-företag jämfört med traditionella mogna bolag?Utifrån problemställningen syftar studien till att utreda hur värderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jämfört med traditionella mogna företag vid samgåenden och förvärv. Med denna komplexa problemställning ansåg vi ett hermeneutiskt synsätt och en deduktiv ansats bäst lämpad. Den teoretiska referensramen är uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen värdering.

Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga.

De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen.

I det här arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket går att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anställning till rektorstjänst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa på olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar från den empiriska undersökning som har gjorts i det här arbetet. I arbetet görs även en historisk återblick över hur behörighetskravet för rektorer har förändrats och därmed även hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. Då Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnås genom utbildning och erfarenhet är detta en aspekt som har en central roll i det här arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat på att det även finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, därför är även detta något som har tagits hänsyn till och studerats närmare i den empiriska undersökningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.