Uppsatsen behandlar metoder för livsstilssegmentering. Uppsatsens syfte är att inventera och klarlägga ett urval av de kommersiella undersökningsinstitutens metoder gällande livsstilssegmentering. Dessa har sedan jämförts för att belysa skillnader metoderna emellan. Syftet var även att uppmärksamma problem som kan uppstå mellan institut, köpare och användare i samband med köp och användning av livsstilsundersökningar. Vi har observerat att två olika grupper av livsstilsundersökningar förekommer.

Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna.

Studien är gjord för att undersöka vad lärare som arbetar åldersindelat respektive åldersblandat anser vara fördelar och nackdelar socialt och kunskapsmässigt med sin klasstyp. Vi ville också se vilka skillnader som fanns i lärarnas svar. I teoridelen tas olika forskares syn på åldersblandade klasser upp. I den empiriska delen finns resultatet från de enkätundersökningar som gjorts av 102 lärare. Lärarna var jämnt representerade från åldersindelade- respektive åldersblandade klasser.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssätt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fått ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98, med uttalade mål att sträva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik är ett språk och barn i förskolan utvecklar matematisk förståelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

Syftet med införandet av eurokoder är att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bärverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen är att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna är också att varje land ska få utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom området, varför varje land tillåtits tillföra sina egna nationella tillägg till dessa eurokoder. De nationella tilläggen skapar då skillnader mellan hur olika länder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberäkningar. En bransch som påverkas av dessa skillnader och som ständigt växer på marknaden är industrin för prefabricerade trähus, där marknaden i och med framgången rör sig allt mer mot export till andra länder.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen.

Satsadverbialen fyller en viktig funktion i språket, både det talade och det skrivna. Enligt Svenska Akademiens Grammatik används de som en kommentar till antingen innehållet i satsen eller till satsens språkhandling. Med hjälp av modala satsadverbial kan man uttrycka sin inställning eller attityd till det som sägs. De konjunktionella satsadverbialen används för att förklara sambandet mellan två påståenden/yttranden. Med de fokuserande satsadverbialen är det möjligt att fokusera på ett satsled, medan de negerande satsadverbialen negerar satsens innehåll.I Svenska Akademiens Grammatik beskrivs de olika satsadverbialens möjliga placeringar, och i denna uppsats har fyra satsadverbial undersökts.

Uppsatsens fokus ligger på unga mäns och kvinnors reception vid läsning av samma skönlitterära text samt deras val av litteratur. Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmässigt sett, vilka dessa skillnader är och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vårt ämne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. Där tas även begrepp och litterära redskap upp som sedan är behjälpliga vad gäller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken är i form av en kvalitativ intervju där fyra informanter, från två olika gymnasieprogram, deltagit.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Mosquitoes are found in extremely large numbers in the lower parts of the River Dalälven. In the year 2000 the mosquito nuisance was especially high, resulting in foundation of the Biological mosquito control project. Since 2001 mosquito larvae are controlled by using a biological pesticide BTI (Bacillus thuringiensis ssp israelensis). The mosquito fauna in the area is dominated by flood water mosquitoes, a group of mosquitoes that are very aggressive and form new generations of mosquitoes during every single flooding event during the summer. To be able to efficiently control the mosquitoes it is essential to know the extension and locality of the flooding.

SammanfattningMagproblem är ett utbrett besvär bland befolkningen. Detta innebär en stor fysisk men ibland också ekonomisk kostnad för individen. Denna studien sökte att öka förståelsen för hur utbrett magbesvär är bland högskolestudenter och hur de relaterar till olika livsstilsvanor. En enkät delades ut till 150 studenter. Den bestod av 13 frågor rörande magont, svullen mage, förstoppning, diarré och livsstilsvanor så som fysisk träning, rökning, alkohol, koffein, stress och livsmedelskänslighet.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre.Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet.Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS.Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet.

Canine dilated cardiomyopathy (DCM) is a disease with high morbidity and mortality and with a high prevalence in certain breeds. Predominatly large breeds are affected, such as Great danes, Newfoundlands, Deerhounds and Dobermanns. One exception is Cocker spaniels, where both American and English Cocker spaniels are affected in a quite high frequency. Cardiomyopathy is characterised as a disease that affects the myocardium and gives an impaired heart function. To diagnose DCM following criteria have to be observed: 1. Dilation of the left ventricle. 2. Reduced systolic heart function. 3. Increased sphericity of the left ventricle. To be certain of the diagnosis, alternative reasons for the symptoms such as lung- and heart diseases with other etiologies have to be excluded Two different types of DCM have been found upon histological examination.

Studiens syfte var att undersöka hur grupper inom en industri skiljer sig från andra typer av arbetsgrupper från en större population. I den här studien användes Team Diagnostic Survey (TDS). TDS instrumentet används för att mäta faktorer som anses vara avgörande för gruppens effektivitet enligt en modell av Hackman (2002). Den statistiska bearbetningen visade på 12 signifikanta skillnader. Skillnader visade sig inom följande områden: compelling direction, enabling direction, supportive organizational context och available coaching.

Denna studie är genomförd som ett fördjupningsarbete på polisutbildningen vid Umeå Universitet. Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa skillnaderna i hur polisemblemet uppfattas mellan polisstudenterna och övriga studenter vid Umeå Universitet. Detta kommer att ske genom att jämföra enkätsvaren mellan de båda studentgrupperna. För att finna svar och kunna förklara skillnaderna har psykologisklitteratur studerats och lämpliga teorier valts ut. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan hur de båda studentgrupperna upplever polisemblemet.