Titel: Media Literacy ? En digital klyfta? En studie fokuserad på olika Generationer avyrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.Författare: Marcus EkmanKurs: Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetInstutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet.Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg.Handledare: Annika BergströmSidantal: 53, exklusive bilagaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Inspelade samtalsintervjuerCritical Literacy, Media Literacy, Media Syfte: Syftet med min studie är att ta reda på hur olika Generationer av yrkesverksammagymnasiepedagoger uppfattar och förhåller sig till den mediekritiska delen i sin egenundervisning.Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idagundervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen måste omfattas av alla eleveroch på ett tydligare vis för att alla skall kunna tillägna sig de nödvändiga kompetenser som behövs idag, vilket även förespråkas utav högre instanser. De rådande styrdokumenten måste omarbetas och omformuleras kring den här delen av undervisningskontexten.

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de särskiljer sig från tidigare Generationer med ett antal karaktäristiska drag. Dock, är det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan även ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare Generationer. Experter är eniga om att det finns ett flertal faktorer som påverkar individers riskbenägenhet och att faktorerna varierar beroende på individens ålder. Detta leder oftast till att när ämnet undersöks, riktar forskarna in sig på en viss åldersgrupp eller generation. Det begränsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenägenhet. Därav är syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer påverkar riskbenägenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre Generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre Generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Idag lever vi lite grann på var sitt håll i Sverige. Var generation för sig. Platserna där barn, vuxna och pensionärer umgås är få. Förebilder och närstående är begränsat av kärnfamilj och karriär. Barnen får husera i baracker omgärdade av stängsel, medan föräldrarna arbetar heltid på annat håll. I det här projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg. Danslokaler därför att det har med pedagogik, tradition, självkänsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik några av de viktigare pedagogiska verktygen på förskolan.Restaurang för att höja standarden på barnens mat och locka andra Generationer till förskolan.Publikt torg för att skapa en mötesplats Generationerna emellan omgärdade av barnens värld istället för tvärtom, vilket oftast är fallet. Ambitionen med det här projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen på barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstärka deras kontakt med omvärlden.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan Generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya Generationers värderingar skiljer sig från tidigare Generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Rosenlunds sandbankar är ett naturskyddsområde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefär 30 cm per år. Platsen tillåts att årligen krympa men inte att användas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida Generationer eller synliggöra den för nu levande Generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Examensarbetet syftar i första hand till att återintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förändras i tid och rum. Med hjälp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjälp av fältstudier tolkas platsens förgänglighet i fotografier och i en serie ritningar.Därefter föreslås ett promenadstråk där det direkt går att beskåda de geologiska processer som omformar platsen.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan GenerationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan Generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne.

Inom Socialförvaltningen finns det en föreställning om nya behov och förväntningar på äldreomsorgen i framtiden, vilket har skapat en osäkerhet i kommunen. Attityderna till de äldre kommer i framtiden sannolikt att formas utifrån andra värderingar än idag. Människor från olika Generationer kan ha olika värderingar vilket kan skapa värderingsförändringar med nya förväntningar. Fokus i denna uppsats ligger på detta problem och syftet är att jämföra vilka värderingar och där igenom förväntningar som finns i Generationerna 1946 och 1966 i Luleå kommun, när det gäller det framtida serviceutbudet. Orsaken är att då behoven och förväntningarna synliggjorts är det möjligt att tillfredsställa dessa.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika Generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare Generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar på en teoretisk grund bestående av tre välkända teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfråga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hänsyn till fler anställda från generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkätundersökning bland anställda på IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare Generationer vilket kan motivera till förändringar i hur man arbetar med belöningar när en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom är att medarbetare från generation Y uppskattar feedback mer än äldre medarbetare, oavsett varifrån i organisationen feedbacken kommer ifrån. Studien fann även att monetära belöningar kan ha en stark negativ inverkan på arbetsmotivationen, men att de under vissa omständigheter kan vara positiva och ibland även nödvändiga.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare Generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar på en teoretisk grund bestående av tre välkända teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfråga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hänsyn till fler anställda från generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkätundersökning bland anställda på IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare Generationer vilket kan motivera till förändringar i hur man arbetar med belöningar när en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom är att medarbetare från generation Y uppskattar feedback mer än äldre medarbetare, oavsett varifrån i organisationen feedbacken kommer ifrån. Studien fann även att monetära belöningar kan ha en stark negativ inverkan på arbetsmotivationen, men att de under vissa omständigheter kan vara positiva och ibland även nödvändiga.

De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehåll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet.Generation Y är dagens unga vuxna som är uppvuxna i ett högteknologiskt samhälle. Deras sätt att konsumera och leva skiljer sig från tidigare Generationer. Den allmänna bilden av generation Y är en lat, slösaktig generation, som är bortskämda av sina föräldrar och ställer höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar på att kartlägga vem de är och deras förhållande till konsumtion och märken.

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur Generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika Generationernas sätt att använda iPhone.Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.