Sök:

Sökresultat:

64 Uppsatser om Generalklausul mot skatteflykt - Sida 3 av 5

Fair Use Doctrine i svensk musikjuridik : En hypotetisk implementering av Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt.

Kapitalskyddet i aktiebolag - särskilt om låneförbudet

I ABL 21 kap. finns två typer av låneförbud, det generella låneförbudet eller det så kallade närståendelåneförbudet, och förvärvslåneförbudet eller det så kallade särskilda låneförbudet. Syftet med det generella förbudet är huvudsakligen att förhindra kringgående av skattelagstiftningen och då främst lån som personer i ett aktiebolags närhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud är stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebär någon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tänkt på riskerna för borgenärskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger på riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvärvslåneförbudet är istället att skydda borgenärskollektivet, det finns inget skatterättsligt behov av skydd i dessa situationer.

Genomsyn vs Skatteflyktslagen - Strider Skatteverkets genomsyn mot legalitetsprincipen?

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjälp av frågeställningar i vår problemformulering.Vi har i studien använt oss av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att vi har tolkat gällande rätt utifrån lag, förarbeten, rättspraxis samt doktrin.Förutsättningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill säga nullum tributum sine lege. När Skatteverket inte kan använda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka på genomsyn. I vissa rättsfall har vi även sett att man i första hand använder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas på genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rättssäkerhetsskäl prövas av Länsrätten.I vår uppsats har det framkommit olika alternativ till att åtgärda problematiken med genomsyn.

Genomsyn i rättstillämpningen : Rätt skatt på rätt sätt?

Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser.

Ränteavdragsbegränsningar : De nya reglernas förenlighet med den fria etableringsrätten

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida de nya reglerna angående ränteavdragsbegränsningar är förenliga med EG-fördragets fria etableringsrätt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sådan inskränkning kan rättfärdigas.De nya reglerna avser en begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter och gäller vid räntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för ränteutgifter får göras under förutsättning att den inkomst som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgår till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat där det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag får även göras för ränteutgifter i de fall såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Regeln är ett alternativ till tio-procentregeln och gäller därmed även i de fall ränteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om ränteavdrag är tillämpliga på dotterbolag med både inhemska och utländska moderbolag.

Bolag i skatteparadis : Affärsmässigt motiverad verksamhet eller skatteflykt i form av konstlade upplägg

EU law is superior to Swedish domestic law, and it is on Sweden's responsibility to implement the COJ judgments so that it becomes compatible with EU law. The advantage of the Union being superior is the internal market given the member states.However, problems arise when the Swedish legislature goes further in its interpretation of EU law. Restrictions can be imposed but it must be considered to be strongly motivated so the restriction outweighs the need to maintain the freedoms granted by EU law. In Cadbury Schweppes, the court states that restrictions on freedom of establishment may be done to counter artificial arrangements whose sole purpose is to evade the national tax. Its further stated that an artificial arrangement does not exist in those cases there is a real business, even through the establishment in the low-taxing country is economically justified. The Swedish CFC rules states that the general rule is that if an establishment in a country within the EEA, which have lower corporate tax than 55% of the Swedish tax, the shareholder of this company is taxed on its current share in Sweden. The outcome of Cadbury Schweppes has not been made into a general rule, it became the exception. In addition to that in Sweden it is presumed that the company is an artificial arrangement that expressly are prohibited by the EUD, as well been implemented to supplement the rule, where the Swedish legislature changes the meaning of the term granted by the appeal. The Swedish legislature has amended the original economically motivated establishment, to be commercially motivated. The term is undefined, but applicable elsewhere in the Incometaxlaw and from this one can find that, for an establishment to be considered as commercially motivated the decisions to establish should be taken to promote normal profit-making enterprises based upon commercially motivated decisions..

Jämkning av företagsförsäkringsvillkor med stöd av 36 § avtalslagen

Inom försäkringsrätten återfinns regleringar i FAL och KFL. KFL reglerar de egendomsförsäkringar som tecknas av konsumenter. FAL täcker resterande försäkringsvarianter och då främst företagsförsäkringar. Idag råder avtalsfrihet vid upprättande av företagsförsäkringsvillkor, dock med hänsyn till de dispositiva reglerna som kompletterar de tvingande reglerna i FAL. Det väsentliga syftet med FAL är att skydda försäkringstagare mot alltför hårda försäkringsvillkor.

Normkollision mellan skatteavtal och intern rätt : - särskilt om interna motverkansåtgärder

I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör även OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 års revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frågan om förhållandet mellan interna motverkansåtgärder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansåtgärder ska ges företräde om det föreligger klar bevisning på att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref.

Metoder för att hindra skatteflykt : I ljuset av R 2010 ref. 51

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden.Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation.

Generalklausulen i 57 § Första stycket, punkt 4 Jordabalken och dess tillämpning med utgångspunkt i NJA 2011 s 27

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory cultureaffect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskaretill guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenskajournalisters professionella identitet).Number of pages: 44 (48 including enclosures).Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2011.University: Division of Media and Communication, Department of Informatics andMedia, Uppsala University.Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism andparticipatory journalism as well as an increasing range of information today haveaffected the professional identity and professional lives of journalists. In addition tothis, study how journalists today respond to these changes.Material/Method: The study is based on Deuze?s theories about journalistic ideals,Jenkins? theories about convergence culture, and on theories about professionalizationand de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl?s theories. Thestudy is based on eight interviews with professional journalists, four employedjournalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broadtheoretical framework.Main results: The results of this survey show that the role of the professionaljournalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentallyinfluences the journalist's view of the profession and of him- or herself.

Ränteavdragsbegränsningar : De nuvarande reglernas förenlighet med etableringsfriheten

Skatteverket identifierade tidigt förekomsten av koncerninterna skatteplanerings-förfaranden med ränteavdrag. Regeringen befarade att den svenska skattebasen skulle urholkas om åtgärder mot dessa förfaranden inte vidtogs. 2009 infördes de första ränteavdragsbegränsningsreglerna för att sedan utvidgas 2013. De svenska reglerna har effekten att utländska bolag drabbas av begränsningarna i högre omfattning än inhemska, vilket innebär att reglerna riskerar att inskränka den fria etableringsrätten inom EU.Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna är förenliga med etableringsfriheten inom EU. Frågan kring reglernas förenlighet med EU-rätten är viktig för alla som verkar på den inre marknaden inom EU.

Beskattning av carried interest : Riskkapitalbranschens ersättningsform och dess plats i gällande svensk skatterätt

In the future the Swedish pension system will face major problems. With an increasing aging population combined with a decreasing share of working population the financing of the pension system is becoming a bigger problem than previously predicted. This means the individual himself will have a bigger responsibility to invest money for their future retirement. It has been shown that a large proportion of the people who invests for their future pension have neither the interest nor the time to actively invest their pension capital. To make it easier for those who invest for their retirement, some Swedish banks have created so-called generation funds.

Åtgärder mot koncernintern skatteplanering genom ränteupplägg

Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå.

Beslutsfattande och förenklingsbehov i ägarledda bolag

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.

Skatteflyktslagens tillämplighet vid generationsskifte i fåmansföretag : Gränsdragningen av samma eller likartad verksamhet

The financial result of a transfer of ownership or external sale is to a great extent depend-ent on how the transfer is implemented and how the tax rules apply. The applicability of the Swedish tax rules regarding transfer of ownership in closely held companies largely de-pends on the interpretation of the prerequisite, equal or similar activity, which can be found in section 57, clause 4 of the Swedish Income Tax Act.The ruling made by the Supreme Administrative Court in RÅ 2010 ref. 11 changed the concept of equal or similar activity. The ruling lead to that the shares in a closely held com-pany was qualified due to that the capital from the original company had been transferred to the operating company. According to the ruling the original company had been split into several companies, thus was the companies considered to carry out equal or similar activity.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->