Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Bakgrunden till denna uppsats är det dubbla uppdrag som socialsekreterare så som gräs-rotsbyråkrater har, de ska både kontrollera och stötta klienten på en och samma gång. Stu-dien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa socialsekreterare ska både arbeta för att ge hjälp till försörjning och hjälp till självförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehållande två olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte är att försöka förstå och analysera vilka intrarollkonflikter som socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960.

Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en målsättning om att ?Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i?. De satsar bland annat på att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för näringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda på att 34 procent av de tillfrågade personerna mellan 18-30 år föredrar att vara företagare framför att vara anställda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmärkande egenskaper är. En av dagens forskare är Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap.

Titel: Kommunernas ?pensionsbomb? ? en fallstudie i fyra skånska kommunerSeminariedatum: 29 maj 2008Ämne/Kurs: FE6190, Kandidatuppsats, 10 poäng, 15 hp.Författare: André Andersson och Marcus FrondaHandledare: Leif Holmberg och Nils-Gunnar RudenstamFem nyckelord: Pensionsskuld, kommuner, demografisk utveckling, kapitalförvaltning, försäkringSyfte: Uppsatsens syfte är att se hur kommunerna förbereder sig för framtida pensionsutbetalningar. Syftet är även att ta reda på vilka åtgärder som kommunerna tillämpar för att klara finansieringen av pensionsåtagandena. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att göra en fallstudie, d.v.s. undersöka ett fåtal fall på djupet.Teori: För att ge en förklaring till varför kommunen valt att agera på ett visst sätt i frågan om pensionshanteringen kommer vi att använda oss av beslutsteori och intressentteori.Empiri: Det empiriska materialet består i huvudsak av information hämtad genom intervjuer med personer kunniga i ämnet i Eslöv, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad.

Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Cirka 30 000 personer insjuknar årligen i Sverige. Många av dessa personer får även droppfot. Peroneusstimulering började användas för första gången 1961. Tekniken är nu generellt känd som Funktionell Elektrisk Stimulering (FES).

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.