Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..

This paper describes a study examining four different GARCH models AR(1)-GARCH(1,1), AR(1)-EGARCH(1,1), AR(1)-APGARCH(1,1) and AR(1)-GJR-GARCH(1,1), and their ability to predict future volatility and thereby providing more reliable estimates for Value-at-Risk. The study is based on daily observations for the return of the OMX Stockholm 30 Index, during the time period 31st December 1996 to 29th December 2006. The coefficients for these GARCH models have been estimated using a five-year rolling estimation window, with one-year lags, for five different in-sample-periods. These five in-sample-periods, and the coefficients given by them, have been used to generate five out-of-sample predictions for the volatility in each year. Using these volatility predictions, the daily Value-at-Risk has been calculated for confidence intervals of 90 percent, 95 percent, and 99 percent, respectively, during the time period between 1st January 2001 and 29th December 2006.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. De företag som studien baseras pÄ Àr Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. LÀnsstyrelsen och den kommunala miljö- och hÀlsoskyddsnÀmnden, med hjÀlp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt stÀllde krav pÄ mÄnga företag att ta miljöfrÄgorna pÄ allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstÄnd enligt miljöbalken har i flera Är varit skyldiga att lÀmna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.

Kulturens roll i samhÀllsutvecklingen Àr nÄgot som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens dÀr man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ utveckling urskiljas i kulturpolitiken bÄde i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus pÄ att urskilja hur man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ regional utveckling. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgörs av tvÄ kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste Ären, samt pÄ vilket sÀtt kulturen integreras i andra samhÀllssektorer.Materialet i uppsatsen har inhÀmtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundÀra kÀllor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats Àr att det rÄder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen Àr pÄ god vÀg att bli en fullstÀndigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika omrÄden.

Arbetet ett företag lÀgger ner för att komma fram till ett beslut om en större investering i till exempel nya maskiner Àr oftast omfattande och ett resultat av ett strukturerat arbete med klara strategier för att i största möjliga mÄn uppfylla behovet som orsakade anskaffningen. DÀremot har en investering i informationsteknologi av olika anledningar inte setts som vanliga investeringar utan ofta genomförts utan en ordentlig utvÀrdering. Med denna uppsats ville vi försöka ta reda pÄ om det verkligen förhÄller sig sÄ att företag anskaffar IT-system utan att göra nÄgon ordentlig analys av de problem eller behov som förorsakat anskaffningen eller om de följde de metoder och modeller som finns tillgÀngliga för att komma fram till ett beslut om anskaffning av ett IT-system. Vi utförde vÄr undersökning vid tre produktionsföretag som hade anskaffat liknande system. Vid vÄr analys valde vi att applicera förÀndringsanalysmetoden, FA/SIM och Simons vedertagna beslutsprocessmodell pÄ det empiriska materialet.

Syftet med studien var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva hur personer med intellektuella funktionshinder ges möjlighet till att vara delaktiga vid val, planering och utförande av sitt arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem arbetsterapeuter med 1-15 Ärs erfarenhet av att arbeta med personer med intellektuella funktionshinder i aktivitetsomrÄdet arbete. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr informanterna genom att svara pÄ öppna frÄgor berÀttade om nÄgra fall dÀr klienter varit aktivt deltagande i val, planering och utförande av interventionerna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som utmynnade i tre kategorier: "En fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter", "Kunskap om klienten, aktiviteten och miljön" och "Att klienten kÀnner trygget och stolthet i sitt arbete". De tre kategorierna beskriver vad informanterna anser Àr viktigt för att nÄ ett lyckt resultat.

Under det gÄngna Ärhundradet ökade den förvÀntade livslÀngden avsevÀrt sÄvÀl i Sverige som i övriga vÀrlden. 1900-talets förbÀttrade livslÀngd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare Ärtiondena kÀnnetecknades av minskad dödlighet i höga Äldrar.En Äldrande befolkning innebÀr ökade krav pÄ sjukvÄrd, Àldreomsorg och inte minst pensionssystem. PÄlitliga prognoser för vÄr framtida livslÀngd behövs för att berÀkna de resurser som nÀmnda verksamheter kommer att ta i ansprÄk och utgör förutsÀttningen för en rÀttvis prissÀttning av försÀkringsprodukter med levnadsrisk.Lee-Carter-modellen Àr en av vÄr tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen anvÀnds hÀr för att göra livslÀngdsprognoser utifrÄn svenska mortalitetsdata; prognoserna jÀmförs sedan med observerade utfall.Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus pÄ pensioner.Inte ovÀntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att anvÀnda dem som underlag för pensionsberÀkningar hade i förlÀngningen varit ohÄllbart. Exemplet illustrerar pÄ samma gÄng vÄr osÀkerhet inför framtidens livslÀngdsutveckling och svÄrigheten i att prognostisera den..

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS ProgramomrÄde 1 Optimering av produktionsprocessen frÄn tÀkt till fÀrdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS Àr ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under Ären 2003-2005. Arbetet inom programomrÄdet inriktades pÄ utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mÄl med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som anvÀnds vid design och simulering av processerna borrning, sprÀngning, krossning samt malning. En annan viktig mÄlsÀttning var att genom fallstudierna fÄ en uppfattning om vilka typer av optimeringsÄtgÀrder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser betrÀffande sprÄk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka Ă€r som störst pĂ„ natten och under dĂ„liga siktförhĂ„llanden. Idag anvĂ€nds ett flertal hjĂ€lpmedel för att vĂ€gleda föraren under dessa svĂ„ra förhĂ„llanden, bland annat lĂ€ngsgĂ„ende vĂ€gmarkeringar. Även om de flesta vĂ€gmarkeringar ger bra vĂ€gledning nattetid vid torrt vĂ€glag, sĂ„ innebĂ€r nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svĂ„ra förhĂ„llanden Ă€r vĂ€gbanereflektorer. De bestĂ„r av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vĂ€gbanan och som dĂ€rmed hindrar att vatten ansamlas pĂ„ reflektorn. AnvĂ€ndningen av vĂ€gbanereflektorer Ă€r vĂ€l utbredd internationellt, men de anvĂ€nds idag inte i Sverige.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvÄrdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel pÄ nÀr ett familjearbete blivit bra och nÀr det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbÀttras. Det Àr en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet Àr sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgÄr ifrÄn fem frÄgeomrÄden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbÀttringar.

VÄrt arbete Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jÀmföra tvÄ skolors arbete mot mobbning och ta reda pÄ hur personalen upplever och tÀnker kring detta. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex personer pÄ tvÄ olika skolor, för att fÄ en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och bitrÀdande rektor, tvÄ pedagoger och elevvÄrdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jÀmfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de anvÀnder sig utav.

ÄndamĂ„let med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur bistĂ„ndsorganisationer gĂ„r till vĂ€ga vid utvĂ€rdering av bistĂ„ndsinsatser. Vi undersöker Ă€ven vem som utför utvĂ€rderingar, nĂ€r de genomförs, samt vad inom bistĂ„ndsinsatsen som utvĂ€rderas. En kvalitativ metod har anvĂ€nts vid insamlandet av det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Detta material har erhĂ„llits genom fyra djupintervjuer gjorda med personer som besitter erfarenhet om utvĂ€rdering. Det teoretiska ramverket innehĂ„ller metoder och modeller för utvĂ€rdering, som vi finner ha relevans för studien.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anstÀllda pÄ Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förÀndrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor frÄn olika kontor i fackförbundet SEKO:s VÀrmlandsdistrikt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr teoretiska grund bygger pÄ Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsstÀllelse. Vi har Àven anvÀnt oss av nÄgra psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nÀmnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober mÄnad 2005 och analyserades sedan med hjÀlp av öppen kodning, dÀr cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.

LÄgkonjunkturer och misslyckade IT-projekt har lett till att mÄnga blivit allt försiktigare med sina IT-investeringar detta har ocksÄ lett till att mÄnga valt standardsystem före egenutvecklade system som lösning. Det Àr dÀrför allt viktigare att verkligen förstÄ vilken nytta IT-baserade informationssystem kan ge en verksamhet för att investeringarna ska kunna motiveras. PÄ senare Är har mÄnga insett att det inte lÀngre rÀcker med att utvÀrdera nyttan med informationssystem i ekonomiska modeller utan för att identifiera den verkliga nyttan sÄ mÄste Àven andra aspekter beaktas. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av inköpsavdelningarna i tvÄ kommuner. Det empiriska materialet har i huvudsak insamlats genom personliga intervjuer med anvÀndarna av det aktuella informationssystemet.