Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojÀmlikhet. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr tvÄ artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojÀmlikhetens inverkan pÄ tillvÀxten, med betoning pÄ humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, Àr mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett sÀrskilt svenskt utvecklingsmönster spÄras..

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförÀndring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svÄrigheter och utmaningar som uppstÄtt dÄ organisationen de verkar i ska driva igenom förÀndringsprojekt. De undersökta organisationerna Àr Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de tvÄ förstnÀmnda bestÄr förÀndringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra tvÄ rör det sig om omfattande förÀndringar i struktur eller arbetssÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrÄn existerande modeller för förÀndring.

Den hÀr uppsatsen handlar om utvecklingen av en radiolÀnkssimulator Ät företaget Icomera. Icomera inriktar sig pÄ att sÀlja och distribuera internetÄtkomst pÄ tÄg. Företagets affÀrsidé bygger pÄ att sÀlja system som anvÀnder sig av olika trÄdlösa lÀnkar som simultant skickar och tar emot data med hjÀlp av ett egenutvecklat protokoll. Icomera har sÄlt sitt system till bl.a. Statens jÀrnvÀgar (SJ), för att möjliggöra internetÄtkomst frÄn tÄgen.

Examensarbetets mÄl har varit att formge en glasserie Ät Skrufs Glasbruk dÀr huvudanvÀndarna Àr personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjÀlpmedelsföretaget GreppEtt.Intervjuer, observationer och enkÀtundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har Àven research gjorts pÄ olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research Àven gjorts inom ergonomi.Designprocessen har gÄtt ut pÄ att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.TvÄ förslag pÄ glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes anvÀndartester pÄ personer med nedsatt handfunktion.

Bemötandet Àr centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvÄrd beskrev bemötande i samband med utredning och Äterkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrÄn holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie dÀr 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över tvÄ grupper bestÄende av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.

PartiuppsÀttningsmodeller anvÀnds mer och mer inom opinionsforskningen för att underlÀttaförstÄelsen och förklaringar av vÀljarbeteende. Tidigare modeller, som den populÀra partiidentifikationsmodellen,har visat sig alltmer oanvÀndbara i frÀmst vÀsteuropeisk politisk kontext, frÀmstp.g.a. större vÀljarrörlighet och mer individualiserade röstningsmönster. PartiuppsÀttningsmodellenkan grovt delas in i tvÄ steg; 1) partiuppsÀttning, dÀr en vÀljare valt ut ett eller flertal partierhon eller han kan tÀnka sig att rösta pÄ och 2) partival, det slutgiltiga valet av ett parti som perdefinition ingÄtt i partiuppsÀttningen.Uppsatsen lÀgger fokus pÄ steg 1) och hur man kan mÀta vilka partier en vÀljare vÀljer mellan.Jag utgÄr frÄn datamaterial frÄn 2010 Ärs e-panel, en kampanjpanel som genomförs inom ramenför Valforskningsprogrammet pÄ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.Tre olika mÄtt pÄ partiuppsÀttningar ? affektion, trolighet och övervÀgande ? jÀmförs med frÀmstdeskriptiva medel.

Enligt teorin för den sÄ kallade miljökuznetskurvan Àr samband mellan inkomst per person och mÀngden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nÄtt en viss nivÄ minskar istÀllet föroreningsnivÄn med ökad inkomst per person. En tÀnkbar orsak Àr att individerna efterfrÄgar en bÀttre miljö nÀr inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianvÀljarmodellen, Àr det inte medelinkomsten som Àr relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianvÀljarmodell pÄ svaveldioxidmÀngden i luften genom att ta hÀnsyn till inkomstfördelningen som mÀts med ginikoefficienten.

I detta arbete har jag försökt att besvara frÄgan om hur hypertext kan nyttjas för att förbÀttra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet.För att kunna besvara frÄgan har jag först utarbetat ett ramverk med krav pÄ hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrÄn bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.Detta ramverk har sedan anvÀnts för att utvÀrdera tvÄ UCASE-verktygs hantering av anteckningar. UtifrÄn denna utvÀrdering har sedan möjliga förbÀttringar föreslagits.Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar.

Denna uppsats studerar upprÀttandet av en miljöredovisning för Är 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvÀrdera arbetsprocessen samt ge förslag pÄ förbÀttringar. FrÄgestÀllningen vi tagit vÄr utgÄngspunkt i Àr; Hur ser processen ut vid upprÀttandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbÀttras i framtiden? TvÄ teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har anvÀnts. Fakta har insamlats frÄn informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och tvÄ tjÀnstemÀn insatta i arbetet. Kommunen har Är 2007 utvecklat ett nytt sÀtt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjÀnstemÀnnen poÀngterar att man Ànnu Àr i ett tidigt skede och att mycket behöver förbÀttras.

Enligt Kirsh (2010) stÀrker mÀnniskor sin kognitiva förmÄga pÄ ett flertal sÀtt vid anvÀndandet av externa representationer. Inom design anvÀnds externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes tvÄ workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer anvÀndes och om tillhandahÄllet material pÄverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer anvÀnds men att materialet inte nödvÀndigtvis pÄverkar skapandet av fysiska externa representationer.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

Vid utgÄngen av 2011 hade Scania det Äret levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jÀtte inom branschen för tillverkning av tunga fordon Àr vÀlkÀnd för sin företagsfilosofi dÀr de tre kÀrnvÀrdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. UtifrÄn dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har anvÀnts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal Är under benÀmningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att sÀkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar bestÀlls.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas Àven vid motormonteringen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka mÄlsÀttningar man satte upp. Syftet Àr vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de sÄ kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen anvÀndes. I uppsatsen analyseras följande frÄgestÀllningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mÄl skulle uppnÄs genom förÀndringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingÄr i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de anvÀnts under den nya arkivredovisningens utveckling? NÀr det gÀller frÄgan om motiveringarna till och mÄlsÀttningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de tvÄ kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skÀlet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptÀcktes genom det s.k.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken stÀllning sakprosan har i undervisningen nÀr nÄgra lÀrare utvecklar elevers lÀsförstÄelse pÄ lÄg- och mellanstadiet. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare i pÄ lÄg- och mellanstadiet frÄn fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgÄr frÄn rÄdande lÀsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder flera vÀl beprövade metoder och modeller för undervisning i lÀsförstÄelse, som till exempel genrepedagogik, vÀgledd lÀsning och strukturerade boksamtal. LÀrarna Àr vÀl uppdaterade nÀr det gÀller lÀsutvecklande metoder och lÀsförstÄelse, medan lÀrarnas undervisning i lÀsförstÄelse utifrÄn sakprosatexter kan utvecklas vidare.