Det vårdande samtalet utgör en betydande del av omvårdnaden inom psykiatrisk vård och är således psykiatrisjuksköterskans främsta redskap att använda sig av. Ett vårdande samtal beskrivs som ett samtal som lindrar lidande och där hälsoprocesser kan uppstå. Efter litteraturgenomgång i ämnet visade det sig att endast ett fåtal studier i ämnet är gjorda vilket innebär att det föreligger en betydande kunskapsbrist i ämnet. Författarnas förhoppning är att följande studie bidrar med värdefull kvalitativ kunskap ur ett patientperspektiv med avsikt att förbättra omvårdnaden inom den psykiatriska kontexten, samt medverkar till att det vårdande samtalet framledes etableras som en evidensbaserad vårdaktivitet. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med förstämningssjukdom erfar det vårdande samtalet med en psykiatrisjuksköterska.

Inledning: Anorexia Nervosa är en restriktiv ätstörning som bland annat leder till en lågkroppsvikt och nedsättning i kroppslig funktion. Måltider framkallar negativa känslor hos individer med ätstörning och följaktligen har ätträning erkänts vara en viktig förutsättning för en tillfredsställande behandling.Syfte: Att undersöka upplevelse av och tankar kring ätträning som ingår vid behandling av ätstörning hos ungdomar. Att utifrån detta framförallt bättre förstå vilka faktorer i samband med måltidsituationen som behandlare, patienter och anhöriga beskriver vara främjande för tillfrisknandet.Material och metod: I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med före detta patienter, anhöriga till någon som tidigare haft en ätstörning och behandlande personal på en ätstörningsenhet. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: motivation, överlåta kontroll, Gemenskap vid måltid, rutiner, kostval, portionsstorlek, viktuppgång och att normalisera.Slutsats: Resultatet tyder på att det finns framgångsfaktorer i ätträningen som är oberoende av behandlingsform och detta oavsett om det är ur behandlares, före detta patienters eller anhörigas perspektiv. En av faktorerna är motivation vilken krävs för modellinlärning och för att ätträningen ska ske.

Bakgrund Många studier visar att personer med psykiska besvär oftare drabbas av fysisk ohälsa och unga personer med psykossjukdom utgör en speciellt utsatt grupp.SyfteSyftet var att undersöka hur unga vuxna med psykossjukdomar upplever sin kroppsliga hälsa. Arbetet syftade även till att kartlägga patienternas uppfattning om hjälp- och stödbehov när det gäller upprätthållande/förbättring av hälsotillståndet.MetodEn kvalitativ studie med intervjuer med tio patienter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatAnalysen ledde fram till ett tema: Synen på den kroppsliga hälsan är en strävan efter att med stöd och hjälp leva ett liv som alla andra. Temat uppstod utifrån fyra kategorier.1. Hur man lever livet ? livsstilsaspekter som studiedeltagarna förknippade med kroppslig hälsa, dvs.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet.

Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad.

Bakgrund: Inom tjänsteföretag, som omfattas bland annat av revisionsbolag, ansvarar de anställda för merparten av företagets inkomster. Det blir därför väsentligt för företagsledningen att se till att medarbetarnas motivation är god och utvecklas i en positiv riktning för att deras arbetsprestationer ska tillfredsställa organisationens mål. Enligt Nilsson m.fl. (2013) antas upp till 90 % av tjänsteföretagens anställda vara debiterbara. Vilket påvisar att personalens kompetens och motivation till att prestera är något som är av central betydelse för tjänsteföretagens ekonomiska välmående.Syfte: Genom tillgång till ett fallföretag, Deloitte Sverige, syftar uppsatsen till att specifikt framställa vilka motivationsfaktorer som motiverar anställda på Deloitte och därigenom förbättrar deras arbetsprestationer.Metod: För att framställa uppsatsens underlag och skapa struktur har vi inspirerats av den kvantitativa forskningsmetoden.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i Gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att öka förståelsen för synen på kunskap inom ämnet idrott och hälsa genom att undersöka lärarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom ämnet idrott och hälsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen på kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lärarstudenter i ämnet idrott och hälsa har av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lärarutbildningen och som valdes ut efter en enkätundersökning. Intervjuerna analyserades med målet att urskilja variationen av uppfattningar av dels ämnets centrala kunskapsområden, dels ämnets värden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framträder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av ämnets centrala kunskapsområden var hälsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Den svenska välfärden förknippas ofta med en väl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har välfärdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat på att det stöd och den trygghet som systemet förväntas tillhandahålla, inte är tillräckligt. Företrädare från frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren från Riksförbundet barnens rätt i samhället, Göran Harnesk, anser att välfärden är under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istället läggs på frivilliga organisationer. Den svenska regeringen är en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess människosyn: ?Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra./../Frihet, jämlikhet och solidaritet är värdeord som ytterst handlar om den enskilda människans liv.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier.

Bakgrund: Regelbunden träning är viktig för både fysiskt och psykisktvälbefinnande. För att bibehålla en regelbundenhet i träningen krävs det ettengagemang och en motivation. En person kan motiveras av både inre ochyttre faktorer beroende på personens intresse. Trots att människor tenderaratt vara mer stillasittande, tycks intresset för träning och hälsa öka. Inteminst syns detta på sociala medier, där bilder och inlägg medträningsbudskap förmedlas frekvent.