Mobbning är ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete på hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sätt att arbeta mot mobbning i en klass eller på en skola. Det bästa sättet att motverka mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarna arbetar för att få barn engagerade i högläsningen i både förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lärare och sex förskollärare samt observerat under deras högläsningsstunder. I resultatet visade det sig att i både förskolan och skolan engagerar lärarna barnen på olika sätt. Medan förskollärarna ansåg att högläsning kan vara en vilostund för barnen ansåg lärarna i skolan att högläsning skapar gemenskap.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet.

The aim of this Master?s thesis is to examine boys?/young men?s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell?s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik används som ett verktyg och en metod för lärande på förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vår empiri för närmare analys och bearbetning och därefter kategoriserat det centrala för vår studie. Det som framkommit i studiens resultat är att musik främst ses som en glädjekälla, men också som kultur- och individförstärkare genom individuell utveckling, såsom självförtroende och självkänsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förståelse inom andra ämnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförståelse i matematik och språkinlärning. Slutsatsen av denna studie är att pedagogerna är medvetna om musikens utvecklingspotential i lärandesammanhang, att de även anser att de borde använda sig mer av den som ett lärandeverktyg i det dagliga arbetet..

Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt träning har på psykisk och fysisk ohälsa och möjlighet till träning på arbetstid som många arbetsgivare erbjuder sina anställda, syftade denna kvalitativa studie till att få förståelse för vad som styr anställdas vilja att delta i erbjudna träningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades på halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till träning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas självförtroende och self-efficacy. Företagets friskvårdspolicy och anställdas tillgång till aktivt stöd av friskvårdspersonal, såväl som utbudet av träningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i träning.

Denna studie är en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid Växjö Universitet. Syftet med studien är att undersöka hur förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett på två arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen påverkas av faktorer såsom ålder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förändringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien är Försäkringskassan i två län, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem är att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergång från manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de båda länen, skiljer sig dock åt mycket enligt den mätning som genomförs två gånger varje år.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Denna uppsats syftar till att skapa en större förståelse för den situation en gömd flykting kan befinna sig i. Utgångspunkten är att undersöka hur livssituationen kan se ut för gömda flyktingar, hur denna livssituation kan påverkas utifrån de villkor och rättigheter som finns för denna grupp i samhället och hur gömda flyktingar själva kan uppleva sin situation och dess inverkningar på deras tillvaro. För att undersöka detta har kvalitativ metod använts bestående av halvstrukturerade intervjuer med sju personer som lever gömda eller tidigare har levt gömda. Det empiriska materialet har sedan analyserats med teorier om identitet, marginalisering, exkludering, behovstillfredsställelse, psykisk hälsa och socialkonstruktvism. Vidare har det jämförts med tidigare forskning.Uppsatsen visar att ?situationen som gömd? kan upplevas mycket svår på många olika sätt.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gällande ebolautbrottet i Västafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhåller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta på Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta områden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men också förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta på vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 på tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgår i det här läget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Studien undersöker känslomässiga reaktioner vid kooperativt spelande, vilka som är gemensamma för båda spelarna och hur de påverkas av hur svårt spelet är. Arbetet utgick från studier av spelares emotionella reaktioner på spel och teorierna om Flow. Spelet Sanctum användes i en serie tester där mätningar utfördes på två spelare med hjälp av rapportformulär, pulsmätare och hjärna-till-datorgränssnittet Emotiv EPOC. Studien fann att spelarna ibland upplevde samma känslor när de spelade tillsammans och att den ökade svårighetsgradens huvudsakliga effekt var att förändringarna i känslorna blev skarpare och större. Det tycktes huvudsakligen vara motgångar som splittrade spelarnas upplevelser.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.