Syftet med vårt arbete är att undersöka högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgången gör vi en historisk tillbakablick på synen på barn, böcker och högläsning. Här beskrivs även hur högläsningen kan utveckla språket, fantasin, ge inspiration till att lära sig läsa, öka intresset för skriftspråket och ge stunder med gemenskap, närhet och trygghet. Vi intervjuade lärare i förskola och förskoleklass och har tittat på när, hur och varför de arbetade med högläsning. Läsmiljön undersöktes och även om det förekom samarbete med biblioteket.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansstudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusstudenter och 28 distansstudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga studenter, däremot fanns ett positivt samband för studenter i årskurs två.

This report shows a qualitative study on how six young adults in the ages between 20-30 who are students at Linnaeus University in Kalmar percieve their news consumption habits and their use of news media on digital platforms. The aim of the study is to examine whether the six students feel the strogest connection with the press where they were raised or where they currently live, why they choose to use the media platforms they do and what meaning the use of the media bare to the students. We have seen a lack of information concerning why young people choose to consume news online instead of in printed media.The study is focused on theories concerning what affects people in their choice of media platforms and channels. This report shows that geographic nature, the quality of the content and which political ideology the daily press is founded on does not affect the respondents choice of media. Our study shows that the most important factor for the respondents is that the platform is easily accesssible and flexible.

Eastern Europeans in Gotland is an essay with the purpose to find out how persons born in Eastern Europeans countries have adapted and integrated on Gotland. European community and notions about other groups of immigrants on Gotland have been relevant questions besides. The results of the essay show that the conditions for adaptation and integration are very different between the periods of time and for the individuals, depending on how they arrived to Sweden. The migrant workers quickly adapted to the labour market and had good premises to be in a position of financial independence. The demands of skills were low in the 60?s, but as a result of this, many of them didn?t learn the Swedish language very well and during the crisis in the 90?s they were no longer that attractive on the labour market.

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samhällets konstruktion av genus påverkar enkvinna i hennes roll som musiker. På vilket sätt upplevs och hanteras genusrelateradebegränsningar och vad blir konsekvenserna?Jag har i studien använt mig av observationer och intervjuer med två olika band, ett beståendeav tjejer och ett med killar. De har alla delat med sig av erfarenheter och tankar kring problemde upplever i en musikalisk diskurs. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellanbanden, inte minst när det kommer till att använda musik som ett identitetsskapande verktyg.Tydligt är att problemen tjejerna upplever, alla är förknippade med deras könstillhörighet,medan killarna snarare upplever åldern vara det största problemet inom musikbranschen.Resultatet visar också att studiens kvinnliga informanter blir negativt särbehandlade och mötsav fördomar.

The purpose of this study was to investigate to what extent  young adults use media to create the image of themselves. The questions we wanted to answer was as follows: what does the media use of young adults look like compared to their attitudes towards media content; what awareness do they have of other young adults attitudes concerning media content; and finally, how do these attitudes affect their own media use?Media consumption is a great part of  the daily lives of young adults living in Sweden: the national  average media consumption is seven hours a day, for 15-24 year olds. This provides a new way for young adults to express their identity - by showing their use of different media content, they can change other's perception of themselves.The method we used in our study was a combination between a quantitative and a qualitative method. We first made a survey in three classes with senior year high school-students, in a Swedish school.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals.

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Samtalsgrupper anordnas av PatientForum tillsammans med olika vårdavdelningar på UMAS och vänder sig till personer som blivit nydiagnostiserade med en kronisk sjukdom. Reumatoid Artrit, RA är en autoimmunsjukdom och det finns idag inget botemedel mot den. Data inhämtades genom sju intervjuer med samtalsdeltagare. Syftet med studien var att undersöka vad det betyder för en individ med RA, att delta i en samtalsgrupp samt hur deltagaren upplever det att få diagnosen RA. Resultatet visade att deltagarna tyckte att samtalsgruppen kan vara en positiv aspekt i behandlingen av RA. I samtalsgruppen fann deltagarna en trygghet och gemenskap.

Inom alla vårdformer möts patienter och vårdare. En viktig komponent i det vårdande mötet som presenteras i olika omvårdnadsteorier är att vårdaren är närvarande i mötet med hela sitt jag. Då kan patienten känna sig sedd och hörd samt känna att vårdaren är delaktig. Studiens syfte var att belysa hur närvarandet framträder i ett vårdande möte. Vår studie utgår från en kvalitativ metodansats med fem vetenskapliga artiklar som analyseras med hjälp av innehållsanalys.