Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har beträffande den virtuella gemenskapen på Internet communities och hur det påverkar deras hälsa och lärande. Studien grundar sig på folkhälsopedagogiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har åtta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förändrar det sociala samspelet i samhället. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att människor kan ha större sociala nätvärk utan fysiska hinder.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan..

SammandragDen här masteruppsatsen handlar om hur unga vuxna ålänningar varierar språket och använder sig av dialektala drag på Facebook samt i sms-meddelanden och i e-post. Jag ser vilka nationella och regionala identiteter som de uppvisar i interaktion med främst andra ålänningar online. Jag undersöker om det är den åländska identiteten som märks mest när ålänningar kommunicerar på nätet, eller om de även identifierar sig som svenskar eller finländare.Uppsatsen delas upp i en kvalitativ och en kvantitativ del. I den inledande kvantitativa delen svarar 161 unga vuxna ålänningar på en enkät där dialektanvändandet i sociala medier är i fokus tillsammans med attityderna till den egna dialekten: ?När och till vem är det acceptabelt att skriva på dialekt??, ?I vilka sammanhang skulle du aldrig använda typiskt dialektala drag??.I den kvalitativa textstudien undersöker jag hur åländskan faktiskt används på Facebook samt i sms-meddelanden och e-brev.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Hästvärlden är för de engagerade tjejerna en plats där de kan hantera den moderna ambivalensen. Gemenskapen med de andra hästtjejerna skapar trygghet, det blir en frizon från vardagen utanför stallet. Den skapar även föreställningar om kvinnlig identitet, men det är snarare omvärlden som applicerar kvinnliga egenskaper till hästvärlden. Hästtjejerna själva anser att de inte behöver bry sig om sitt utseende, inte är rädda för att ramla av och är tävlingsinriktade..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen.

Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ?vänner? på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ?vänner? i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem .

The aim of this study has been to examine what students within the sport of skydiving think about their education and the social spirit of the community. The purpose of the study is thereby to answer the study's aim through the following questions; how does group dynamics and social solidarity work within the skydiving community, how do the students feel about group dynamics and social solidarity within the skydiving community, and what factors makes the students feel included or respectively excluded from the spirit of the togetherness?The theoretical part of the study focuses on group dynamics and groups overall. Further on earlier research within adventure sports and skydiving regarding group dynamics and community spirit is presented. My survey is based on 35 interviews with skydiving students.The result shows that the community spirit within skydiving sports is described by the students as very special, unique, and strong among the members.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter från andra EU-länder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

The purpose of this study is to illustrate, analyze and discuss how a group of Swedish-born adolescents of non-Swedish descent identify themselves in relation to personal experiences of belonging and loyalty. I have chosen a qualitative research methodology in the form of one group interview and two individual interviews.The result of the study shows that the group of Swedish-born adolescents of non-Swedish descent identify themselvs with one or more nation-states in different ways depending on different concept metaphors that underlie the concept of nation in different national discourses..