Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.

ABSTRACTPetter Zerpe: I skuggan av betongen. En analys av social identitet i tre svenska hiphopartisters texter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C-uppsats, 2005.Denna uppsats har syftat till att belysa hur social identitet skildras i svensk hiphop. Utifrån textanalyser med fokus på etnicitet och kön ämnade jag att undersöka vilken identitet som skildrades i texterna. Jag har funnit att invandrarskapet kan ses som den primära identiteten i texterna hos Latin Kings och Ken.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relevansen i tre olika teorier som förklarar hur Flow kan upplevas på en arbetsplats. Teorierna är skapade efter forskning från Csikzentmihaly, Hofstede samt Maslow. Undersökningen har skett på två olika arbetsplatser inom två olika yrkesgrenar för att finna om eventuella skillnader mellan dessa två arbetskontext kan påverka upplevelsen av Flow. Det ena företaget kategoriseras som en affärsmiljö och det andra företaget rubriceras som en kontorsmiljö. Tre hypoteser skapades som var för sig testade de tre teoriernas effekt på Flow.

Denna undersökning är baserad på min egen serie av åtta rörliga porträtt av ungdomar och hur de uttrycker sig framför kameran i varje porträtt. Syftet med studien är att undersöka vad ungdomarna uttrycker när de står och poserar framför kameran i ett rörligt porträtt (Moving Portrait). Jag ville även få djupare kunskaper i hur resultatet av min egen forskningsprocess kan användas av mig i min profession som mediepedagog och bildlärare.Jag har baserat undersökningen på en etnografiskt inspirerad metod och utifrån olika samtal, inspelningar av ljud och bild gjort en analys som har fokus på hur de olika modellerna uppträdde framför kameran och hur de valde att representera sin identitet under cirka en minuts tid. De teoretiska synsätten utgår från socialkonstruktionismens teorier. Jag ville använda det rörliga porträttet som en fri plats där modellerna kunde använda ett rum där de var kapabla att representera sin identitet.I porträttserien ville jag undersöka sammanhanget som de är tagna i.

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess.

BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför.

The aim of this bachelor thesis is to study how Catalans´ identifications, with respect to their city (Barcelona), their region (Catalonia), their country (Spain) and Europe, are related to each other. Furthermore it deals with whether they use cultural or civic notations when they speak of their identification with the different territorial levels.The thesis is based on a qualitative method with interviews with ten Catalans living in Barcelona, aged from 18 to 58. The result showed that Catalans´ identifications with different territorial levels vary in how they relate to each other. This variation can be classified using three models, namely; ?The Russian doll model? which implies that the identities are ranked hierarchically, ?cross-cutting? that is people can identify themselves with the different levels depending on various situations, and also ?The marble cake model? which means that the different identities are so intertwined that they cannot be separated.

SammanfattningUndersökningen är gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad det har för värde att förmedla det svenska litterära kulturarvet i vårt flerkulturella samhälle. Det underordnade syftet är att undersöka om svensklärare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskämnet. Med denna studie vill jag uppnå förståelse och kunskap om hur jag som blivande svensklärare med hjälp av den svenska litteraturen faktiskt kan stärka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. Frågeställningen är: Vad anser svensklärare att det svenska litterära kulturarvet betyder för att stärka den kulturella identiteten?Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer.

The purpose of our study was to look at the connection between theories, research work and concepts when it comes to teenagers and the testing of drugs. The theories we have used are Erikssons development theory, psychoanalysis and labelling theory. Concepts that we focused on for our study were youthculture, the search for identity and the testing of drugs. We did this by asking students, in ninth grade, to fill in questionnaire and interviews.Teenagers find themselves in a confusing stage in life and in a search for their identities they test many different things. The youthculture can be a contributing factor to them testing drugs.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att återinträda i samhällsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller på institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, från inspärrning/inskrivning på totala institutioner till det vakuum som uppstår när de blivit frisläppta eller utskrivna, och vad de därefter har för möjligheter att förändra sin identitet och bli en del av samhällsgemenskapen. Vi har inriktat oss på en verksamhet, som fångar upp personer i ett mellanläge, efter inspärrning men före samhällsintegrering. Verksamheten har till skillnad från statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvården och den svenska narkotikapolitiken.

Att ha en blogg, eller dagbok på nätet, har blivit otroligt stort och populärt den senaste tiden. Bloggandet har blivit ett fritidsintresse för många, en plats där man kan dela med sig av sina tankar, reflektera och fundera. Då fritiden är en viktig arena för skapandet av ungdomars identitet tyckte jag att detta ämne var intressant att undersöka. Många unga tjejer har idag tagit till sig nätet och bloggen som medium och spenderar idag sin fritid med att blogga. Jag menar att detta är intressant då det belyser ett nytt fenomen, bloggen, både som uttrycksform och som identitetsverktyg men också som fritidsintresse i samhället idag.