Syftet med denna studie var att undersöka vad blivande sångpedagoger har för uppfattningar rörande sambanden mellan sång och hälsa. Genom att göra semistrukturerade kvalitativa intervjustudier sökte jag efter mer kunskap om sång och hälsa via deras uppfattningar.I min studie tar jag upp tidigare forskning som bland annat visar att sångaktivitet har en positiv effekt på den som sjunger. I denna uppsats får läsaren ta del av tre blivande sångpedagogers syn på ambition, identitet och självkänsla i förhållande till sång men också en övergripande uppfattning om hur sången påverkar hälsa både negativt och positivt.Resultatet av min studie visar att det finns samband mellan sångaktivitet och hälsa. Dessa samband är tätt kopplade till varandra och resultatet visar både negativa och positiva effekter på hälsan för den som sjunger. Kärnan visar att sångaktivitet är djupt knutet till identitet.Studien kan bidra med kunskap som gör det lättare för sångpedagoger och andra sångintresserade att arbeta hälsofrämjande..

To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look uponthemselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an ?outsider?. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others.We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society.We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality..

Sammanfattning                       Introduktion: Musiken används inom omvårdnad och forskning har visat positiva effekter på patienterna men även personalens åsikter av att ha musik och sång på arbetsplatsen är positiv.Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens arbetsglädje med att arbeta med sång och musik för äldre.Metod: För att få syftet besvarat användes kvalitativa intervjuer och enkäter. En frågeguide formades utefter syftet och användes sedan vid fem intervjuer. Data sammanställdes genom en temaanalys och resulterade i tre teman. Sammanställning av enkätsvar resulterade i två teman.  Resultaten från kvalitativa intervjuerna och enkäterna överensstämde med varandra.Resultat: Glädje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner är de tre teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som teman från enkätsvaren.Implikation: Denna studie visar att projekt med musik påverkar stämningen på en arbetsplats bland personal.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Fristaden Christiania, centralt belägen i Danmarks huvudstad Köpenhamn, uppkom år 1971. Det tidigare militärområdet, som då var övergivet och omslutet av ett plank, ockuperades av ett antal personer. Under det första året flyttade cirka 200-300 människor in i området. Under sin existens har Christiania varit omdebatterat och är idag en internationellt känd företeelse som självstyrande fristad. Christiania har engagerat såväl sina invånare som forskare och politiker. Syftet med arbetet är att utifrån fristaden Christiania undersöka och beskriva kulturella värden i ett alternativt samhälle.

Humor är något som varit viktigt för människan genom historien. Den för med sig välbefinnande och välmående. Upplevelsen av humor är ofta förknippat med en persons livserfarenheter och uppväxt. I en vårdrelation där det råder obalans i makten är det speciellt viktigt att tänka på hur man skämtar, samt om vad man skämtar med patienten. Syftet med denna studie är att beskriva hur humor används och dess betydelse på arbetsplatsen mellan vårdpersonal samt i omvårdnadssituationer mellan sjuksköterskor och patienter.

    Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment.

Mänskliga sexuella beteenden är mångfacetterade och omfattar fysiologiska behov men även kärlek och gemenskap. Sexualiteten är starkt förankrad i människans identitet och är förknippat med självkänsla och det känslomässiga välbefinnandet. En attityd beskriver en uppfattning som byggts upp genom upplevelser och formas av känslor, kunskaper och beteenden. Det är av stor vikt att tydliggöra sjuksköterskors attityder till patienters behov av sexualitet eftersom det skulle ge sjuksköterskor en möjlighet att utvecklas i sitt omvårdnadsarbete. Syftet med vår litteraturstudie var därför att beskriva sjuksköterskors attityder till sexualitet hos vuxna patienter.

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger. I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till elitfotbollen.

I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befästa rikets alla län och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. Länen och landskapen framställdes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den här uppsatsen söker författaren åskådliggöra hur en norrbottnisk identitet växer fram och befästs i denna tidsanda, samt hur den processen överensstämmer eller skiljer sig från övriga Sverige. För att uppnå syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvården i Sverige och främst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvården som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.