Huvudsyftet med denna uppsats var att beskriva och analysera vilka interna hinder för organisk tillväxt som upplevs i mogna företag. Syftet var vidare att föreslå hur dessa hinder kan övervinnas. Uppsatsen gjordes utifrån en kvantitativ surveyundersökning med en Internetenkät. Undersökningen genomfördes bland 45 mellanchefer inom Industrial Hose, en affärsenhet inom Trelleborg AB. I teorikapitlet förklaras hur entreprenöriella och intraprenöriella aktiviteter gynnar företag som ämnar växa organiskt.

Syftet med uppsatsen är att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhällsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av två organisationer som samverkar lokalt. Utifrån studiens resultat vill vi jämföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjälp av intervjuer. Slutsats: Vår fallstudie visar att CSR är ett omdebatterat ämne som är under ständig utveckling. När två företag bestämmer sig för arbeta Gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumärke.

Introduktion: Vid en riskförlossning är det viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan vårdpersonalen på neonatal och förlossningen då omvårdnaden inkluderar både mor och barn och de bör ses som en helhet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av samarbete mellan neonatal och förlossningen vid riskförlossning. Metod: En kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats användes i denna pilotstudie. Två barnsjuksköterskor intervjuades.Resultat: Studiens resultat redovisas under fyra huvudteman, Att det finns ett samarbete, Att befinna sig i olika organisationer, Att tränas i samarbete och Att förbereda föräldrarna genom samarbete. Barnsjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter som de upplever finns för samarbete mellan neonatal och förlossningen. Hinder som de upplevde var t.ex.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattning kring vilken betydelse inomhusmiljön har för verksamheten. Syftet har delats upp i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna har för uppfattning om den befintliga miljön samt på vad pedagogerna baserar eventuella förändringar i inomhusmiljön. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Vi har utgått ifrån den livsfenomenologiska och sociokulturella teorin, varpå vi använt oss av kommunikation som medel för att ta del av pedagogernas livsvärld och hur de tänker kring det valda ämnet. Resultatet redogör för de fyra pedagogernas uppfattningar.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på modersmålets betydelse, vilkafördelar och nackdelar det finns med tvåspråkighet samt hur de arbetar med det iförskolan. Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på åtta förskolläraresintervjusvar. Respondenterna fick möjligheten att berätta sin syn och erfarenheter utifråntvåspråkigheten på förskolans verksamhet.Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på vad tvåspråkighet är och att deser fler fördelar än nackdelar med tvåspråkigheten. Förskollärarna menar atttvåspråkighet ger tillgång till olika språk, kulturer och erfarenhetsvärldar. De tyckerockså att modersmålet har stor betydelse för andraspråket, och därför är det av stor viktatt barnen får möjligheten att lära sig sitt modersmål redan i förskolan.

Något som alltid uppmärksammas i media och hos allmänhet är då polisen brukat sitt skjutvapen i tjänsten. Vi uppmärksammade att svensk polis rätt att använda skjutvapen skiljer sig från sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta närmare på detta. Det vi reagerade på var att det som reglerar polisens rätt att använda skjutvapen i Sverige är väldigt gammalt i jämförelse med den finska motsvarigheten som ständigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka är vad som reglerar polisens rätt att skjuta samt hur skjutvapenanvändningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa båda länder. Vi har gjort en sammanställning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gäller skjutvapenanvändning.

Studiens syfte var att undersöka huruvida arbetsrelaterade identiteter och ambitioner skiljer sig åt beroende på anställningsform, tillsvidareanställning (N = 26) och tidsbegränsad anställning (N = 22). En enkät besvarades av 48 individer, fördelade på fem avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Respondenterna skattade de arbetsrelaterade identitetsmåtten: organisationsidentitet, professionsidentitet, medarbetaridentitet, identitetsbehov och identitetskonflikt samt ambitionsmåtten: engagemang, framsteg/karriär och konflikt. Resultatet visade att det finns intressanta skillnader i enskilda frågor, exempelvis att tidsbegränsat anställda i högre grad är nöjda med valet av profession än tillsvidareanställda. Samtidigt skulle de tillsvidareanställda förlora vem jag är-känslan mer om de förlorade sitt arbete, än de tidsbegränsat anställda.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett Gemensamt yrkesspråk saknas.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos läkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jämförs läkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i Stockholmsområdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkät till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med läkarstudenter på termin fyra på Karolinska Institutet. Studien visar att läkarstudenterna har mycket Gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det särkskiljer sig i vissa avseenden.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett Gemensamt yrkesspråk saknas.

Långvarig smärta kan ha konsekvenser för det dagliga aktivitetsutförandet och i förmågan att bibehålla aktivitetsbalansen. Att införa aktivitetspacing i behandlingen för smärtpatienter kan innebära att aktivitetsutförandet upplevs på ett mer tillfredsställande sätt och skapar en balans mellan aktivitet och vila. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter inom föreningen Legitimerade Arbetsterapeuters Algologiförening (LAAF) känner till och arbetar i enlighet med aktivitetspacing i rehabiliteringen av personer med långvarig smärta. En enkätundersökning utfördes på 39 arbetsterapeuter som är medlemmar i LAAF. Resultatet visade att ungefär 75 % av arbetsterapeuterna kände till och arbetade med aktivitetspacing.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen.

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ?Verifiering av stilintryck?.